Nya former av exploatering ställer krav på ökad kunskap
Utnyttjande i samband med surrogatmoderskap, tvångsäktenskap och illegal adoption kan innebära allvarlig utsatthet för kvinnor och barn. Nu har dessa former av exploatering lagts till i EU:s människohandelsdirektiv. Det ställer nya krav på kunskap om hur exploatering kan upptäckas och förebyggas här i Sverige.
För Jämställdhetsmyndigheten och den nationella samordningen mot prostitution och människohandel, NSPM, aktualiserar förändringen frågor om utsatthet som delvis är nya i arbetet mot människohandel. Det gäller inte minst utnyttjande i samband med surrogatarrangemang, där kunskapen om svenska förhållanden är begränsad.
Tre nya former av exploatering
De tre exploateringsformerna aktualiserar olika frågor men har också gemensamma beröringspunkter. Det handlar bland annat om makt, ekonomisk och social utsatthet, samtycke och människors möjlighet att faktiskt bestämma över sina liv.
När det gäller internationella adoptioner har den statliga Adoptionskommissionen visat att allvarliga oegentligheter har förekommit under flera decennier. Det finns bland annat fall där mödrar inte har fått tillräcklig information eller har pressats att samtycka till adoption. För barn handlar det bland annat om rätten till identitet och kunskap om sitt ursprung och om att barnets bästa ska beaktas.
Barn- och tvångsäktenskap är kriminaliserat i Sverige och kan innebära en omfattande och långvarig utsatthet för våld. Samtidigt finns fortsatta utmaningar när det gäller att upptäcka utsatthet, ge stöd och utreda och lagföra brott. Det innebär att rättsväsendet behöver uppmärksamma om ett barn- eller tvångsäktenskap också kan innehålla inslag av människohandel, så att gärningen får rätt brottsrubricering.
Surrogatarrangemang väcker delvis andra frågor. Surrogatarrangemang erbjuds inte inom svensk hälso- och sjukvård, samtidigt som personer i Sverige ingår sådana arrangemang i andra länder.
Kvinnans och barnets rättigheter behöver stå i centrum
Surrogatarrangemang berör både den bärande kvinnan och barnet. För kvinnan handlar det bland annat om rätten till sin kropp, hälsa och självbestämmande under graviditet och förlossning. En central fråga är vilka förutsättningar som krävs för att ett samtycke ska vara informerat och frivilligt under hela processen.
Ekonomiska och sociala skillnader mellan de inblandade kan påverka kvinnans handlingsutrymme. Därför behövs mer kunskap om vilka omständigheter som kan innebära en risk för utsatthet och exploatering och hur sådan utsatthet kan upptäckas.
Barnets perspektiv behöver finnas med. Det handlar om barnets bästa och rättigheter och om vilka konsekvenser olika arrangemang kan få för barnet, inte minst när flera länders lagstiftning och olika aktörer är inblandade.
De risker för exploatering som undersöks behöver också kunna diskuteras oberoende av om de tilltänkta föräldrarna är ett samkönat par, ett olikkönat par eller en ensamstående person med en stark önskan att bilda familj.
Frågan har fått ökad internationell uppmärksamhet. FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor och flickor, Reem Alsalem, publicerade 2025 en rapport om våld och utsatthet i samband med surrogatarrangemang. Rapporten lyfter bland annat risker för fysisk, psykisk, reproduktiv och ekonomisk utsatthet samt betydelsen av ekonomiska skillnader och maktobalanser.
Vi behöver veta mer om situationen i Sverige
När nya former av exploatering uppmärksammas finns det skäl att se över om samhällets skydd är tillräckligt. Men reglering behöver bygga på kunskap och utformas utifrån de problem som faktiskt ska lösas.
NSPM har i uppdrag att förebygga och motverka prostitution och människohandel och att stärka samhällets förmåga att identifiera och stödja människor som utsätts. Det reviderade EU-direktivet ger därför anledning att utveckla kunskapen om exploatering i samband med surrogatarrangemang även i Sverige.
I dag saknas en samlad bild av svenska personers involvering i internationella surrogatarrangemang och vilka risker för exploatering som kan finnas. NSPM ser därför behov av mer kunskap, exempelvis genom en forskningsöversikt och en uppdaterad kartläggning. Det handlar om att skapa den kunskap som behövs för att förebygga människohandel och annan exploatering med stöd och skydd mot exploatering som tydliga utgångspunkter.
Webbinarium: Ett nytt kapitel i arbetet mot människohandel
För att uppmärksamma EU:s dag mot människohandel den 18 oktober arrangerade NSPM webbinariet Ett nytt kapitel i arbetet mot människohandel. Webbinariet tar avstamp i EU reviderade människohandelsdirektiv och uppmärksammar utnyttjande i samband med surrogatmoderskap, tvångsäktenskap och illegal adoption. Här kan du se webbinariet i efterhand.
Fakta: EU:s nya regler mot människohandel
EU:s arbete mot människohandel utgår från människohandelsdirektivet från 2011. För att stärka arbetet och möta nya former av exploatering antog EU ett ändringsdirektiv, (EU) 2024/1712, den 13 juni 2024.
I direktivet läggs tre former av exploatering till:
Utnyttjande av surrogatmoderskap – direktivet tar särskilt sikte på situationer där kvinnor tvingas eller vilseleds att agera som surrogatmödrar.
Tvångsäktenskap – utnyttjande genom tvångsäktenskap läggs till som en form av exploatering.
Illegal adoption – utnyttjande genom illegal adoption läggs till som en form av exploatering.
För att det ska vara fråga om människohandel måste förutsättningarna för brottet vara uppfyllda.
Förslag till ändringar i svensk lag
EU-direktivet ska genomföras i svensk rätt. Som ett led i detta arbete har regeringen lämnat propositionen Ett nytt brott och andra åtgärder mot människohandel (prop. 2025/26:313), som innehåller förslag till lagändringar som rör vissa delar av direktivet.
Enligt propositionen föreslås lagändringarna träda i kraft den 1 januari 2027.
Människohandel och människoexploatering i Sverige
Människohandel för sexuella ändamål blev ett brott i Sverige år 2002. Två år senare utvidgades paragrafen till att omfatta människohandel som syftar till andra former av utnyttjande, som till exempel
- tvångsarbete
- krigstjänst
- tiggeri
- brottslig verksamhet
- handel med organ
- illegala adoptioner.
År 2018 antogs en reviderad och förtydligad paragraf om människohandel och det gjordes också en gradindelning av brottet. För att kunna lagföra utnyttjande som inte uppfyller villkoren för människohandel infördes ett nytt brott: människoexploatering.
Läs mer:
Sveriges internationella adoptionsverksamhet - lärdomar och vägen framåt.
Publiceringsdatum: 16 oktober 2026
Senast uppdaterad: 16 oktober 2026