Om manualen

Manual vid misstanke om människohandel är den svenska varianten av en National Referral Mechanism (NRM), och beskriver stöd- och skyddsprocessen i Sverige för personer utsatta för människohandel. Det är ett dokument som tar avstamp i befintlig lagstiftning och beprövade erfarenheter från operativt arbete.

Människor går på flera övergångställen.

8.1 Manualens syfte

Syftet med manualen är att ge stöd och praktiskt vägleda yrkesverksamma som kan komma i kontakt med personer som utsatts för människohandel samt att ge en helhetsbild av det stöd och skydd som erbjuds offer för människohandel i Sverige.

Manualen tydliggör vilket ansvar olika myndigheter har och hur de kan agera vid människohandelsärenden, men också vilket metodstöd de har tillgång till via Jämställdhetsmyndigheten. Manualen ska betraktas som en hjälp för yrkesverksamma och bidra till ökad samverkan mellan myndigheter.

I stöd- och skyddsprocessen ingår Socialtjänsten, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Migrationsverket, Arbetsmiljöverket, hälso- och sjukvården, Plattformen Civila Sverige mot människohandel och Utrikesdepartementet.

Manualen innehåller sex steg för att säkerställa att personer som kan vara utsatta för människohandel erbjuds stöd och skydd. Offer för människohandel är personer med individuella erfarenheter och behov. Stödprocessen behöver därför anpassas efter varje enskild individ.

Handlingsplan mot prostitution och människohandel

I regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel som lanserades i början av 2018 konstateras att det är önskvärt att berörda myndigheter och aktörer tillämpar Manual vid misstanke om människohandel i relevanta delar av sin verksamhet. Enligt handlingsplanen är det också önskvärt att berörda myndigheter och aktörer tar fram riktlinjer för sitt arbete mot människohandel, för statistik över hanterade ärenden samt följer upp hur de hanteras.

Från och med den 1 januari 2019 ska alla myndigheter som presenterar individbaserad statistik i sin årsredovisning göra detta uppdelat efter kön. Fotnot 1. Könsuppdelad statistik är ett viktigt verktyg i arbetet för ett jämställt samhälle och efterfrågas även av Europarådets Group of Experts on Action against Trafficking in Human Beings (GRETA). Fotnot 2.

Offer som behöver särskild uppmärksamhet

Barn som är utsatta för människohandel, liksom medföljande barn och till vuxna offer för människohandel och barn i hemlandet, behöver uppmärksammas särskilt. I manualen avses med begreppet barn personer under 18 år, i enlighet med Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Fotnot 3.

För mer detaljerad information när det gäller handläggning av ärenden med barn, se Socialstyrelsens Barn i internationell människohandel och exploatering, vägledning för socialtjänsten (2018), samt det material som Länsstyrelsen Stockholm tog fram inom det nationella samordningsuppdraget tillsammans med Unicef Sverige: Kan det var människohandel?

 

8.2 Avsändare av manualen

Jämställdhetsmyndigheten ansvarar för manualen sedan den 1 januari 2018 och har uppdaterat materialet sedan överflytten av den nationella samordningen mot prostitution och människohandel till myndigheten.

Manualen togs i sin ursprungliga form fram av Länsstyrelsen Stockholm, som mellan 2009 och 2017 hade ansvaret för den nationella samordningen mot prostitution och människohandel, i samverkan med International Centre for Migration Policy Development (ICMPD) samt yrkesverksamma inom Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Migrationsverket, socialtjänsten (representanter från Mikamottagningarna och regionkoordinatorerna mot prostitution och människohandel) och Plattformen Civila Sverige mot människohandel. Fotnot 4. 

Manualen uppdateras regelbundet av Jämställdhetsmyndigheten för att ge vägledning till yrkesverksamma och för att bidra till ökad samverkan mellan myndigheter. Du läser just nu den digitala versionen av Manual vid misstanke om människohandel. Den publicerades i slutet av 2022 och uppdateras löpande vid behov.

Den svenska varianten 

Flera europeiska länder har inrättat en NRM, den särskilda process enligt vilken offer för människohandel identifieras och hänvisas till rätt instanser för att få det skydd och stöd de har rätt till enligt bland annat Europarådets konvention om bekämpande av människohandel. Fotnot 5.

Manual vid misstanke om människohandel är den svenska varianten av en NRM och beskriver stöd-och skyddsprocessen i Sverige för personer utsatta för människohandel.

Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic States, CBSS) har skapat en transnationell manual, som kan användas i deras medlemsländer: Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen och Sverige. Manualen inkluderar även Bulgarien, Rumänien och Ukraina. CBSS transnationella manual finns här.

8.3 Begrepp som används - nationellt och internationellt

Begreppen "offer för människohandel" eller "förmodat offer" är de begrepp som används i manualen Manual vid misstanke om människohandel. Fotnot 6. I övriga Europa används ofta begreppen potentiellt offer (potential victim), förmodat offer (presumed victim) och identifierat offer (identified victim).

I Sverige är stöd till offer för människohandel inbyggt inom ordinarie välfärdssystem och därför finns det, till skillnad från många andra länder, ingen särskild utpekad aktör som har funktionen att formellt identifiera offer eller ge en person formell status som offer för människohandel i landet. Det betyder att begreppen kan bli missvisande i en europeisk jämförelse.

När manualen beskriver identifiering avses processen att upptäcka att en person kan förmodas vara utsatt för människohandel. Manualen innehåller sex steg för att säkerställa att personer som kan vara utsatta för människohandel erbjuds stöd och skydd. Offer för människohandel är personer med individuella erfarenheter och behov. Stödprocessen behöver därför anpassas efter varje enskild individ.

 

8.4 Referenser

1. 3 kap. 1 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

2. GRETA beskrivs närmare i avsnittet ”Skyldighet att erbjuda stöd och skydd till offer för människohandel”.

3. New York 20 november 1989. Sverige ratificerade konventionen den 21 juni 1990. Barnkonventionen gäller från och med den 1 januari 2020 som lag i Sverige.

4. ICMPD är en internationell organisation med 17 medlemsstater och innehar observatörsstatus i FN:s generalförsamling.

5. Se avsnittet ”Skyldighet att erbjuda stöd och skydd till offer för människohandel”

6. ”Förmodat offer” eller ”presumed victim” används också av Europakommissionen och European Migration Network, https://ec.europa.eu/home-affairs/ what-we-do/networks/european_migration_network/glossary_en

Senast uppdaterad: 08:27 - 13 juni 2024