Enskilda aktörers ansvar
Offer för människohandel kan uppmärksammas av flera olika aktörer, bland andra Socialtjänst, Polis, Migrationsverket och Gränspolisen. Här presenteras olika aktörers ansvar, vilket arbete de bedriver och när deras expertis bör kopplas in.
7.1 Socialtjänsten
Socialtjänst och socialnämnd finns i varje kommun i Sverige. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn och det yttersta ansvaret för dem som vistas i kommunen. Kommunerna ska enligt socialtjänstlagen verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp, och har därför en viktig roll i stöd- och skyddsprocessen. Fotnot 1.
I storstadsregionerna och vissa andra regioner finns specialiserade kommunala mottagningar, utan myndighetsutövning, som erbjuder samtal och stöd till personer som har erfarenhet av att köpa sex. I Stockholm, Göteborg, Västerås, Umeå, Karlstad, Östersund, Luleå och Skellefteå finns KAST (Köpare av Sexuella Tjänster) och i Malmö finns Evonhuset som har samma inriktning och syfte.
Personer som har erfarenhet av att få ersättning för sex eller har utsatts för människohandel för sexuella ändamål kan vända sig till Mikamottagningarna som finns i Stockholm, Göteborg, Borås och Umeå eller till Evonhuset i Malmö. Stöd kan även ges inom andra verksamheter inom socialtjänsten.
- Identifierar förmodade offer för människohandel i sin verksamhet.
- Bedömer om anmälan ska göras till polis om misstanke finns att ett barn har utsatts för människohandel.
- Kan göra anmälan till polis om brott för vuxna offer för människohandel.
- Tar emot ansökningar om insatser för barn och vuxna samt tar emot anmälan om oro för barn.
- Gör omedelbar skyddsbedömning efter anmälan om oro för barn, och fattar vid behov beslut om omedelbart omhändertagande.
- Bedömer risk för fortsatt våld samt behov av skydd avseende vuxna.
- Fattar beslut om placering och andra akuta insatser.
- Kan ansöka om betänketid.
- Inleder utredning vid ansökan om insatser eller anmälan om oro för barn.
- Kontaktar UD i ärenden som berör barn för att få kontakt med behöriga myndigheter i hemlandet.
- Utreder behov av insatser från socialtjänsten.
- Ansöker i förekommande fall om fastställande av omedelbart omhändertagande enligt LVU hos förvaltningsrätten.
- Ansöker om god man eller särskild förordnad vårdnadshavare
- Följer upp planering och insatser.
- Kontaktar regionkoordinator vid ansökan om deltagande i Återvändandeprogrammet.
- Säkerställer barnets bästa och har kontakt med myndigheter i barnets hemland.
- I de fall socialtjänst är behjälplig med ansökan om att delta i Återvändandeprogrammet fyller handläggare i tabell för riskbedömning och riskhantering som ska bifogas ansökan.
7.2 Polismyndigheten
Polismyndighetens organisation mot människohandel bedrivs på såväl nationell, regional nivå som lokal nivå. På nationell nivå i form av en nationell rapportör, verksamhetsutvecklare, nationell utredningsresurs och underrättelseavdelning. Förmågan att bekämpa människohandel regionalt bedrivs genom sju polisregioner i vilka det antingen finns särskilda människohandelsgrupper eller dedikerade utredningsresurser. På lokal nivå hanteras prostitution och koppleri av normalgraden som inte utgör en del av organiserad brottslighet.
Nationella operativa avdelningen (NOA) ska rikta och leda polisverksamheten nationellt och internationellt, samt stödja polisregionerna i olika typer av verksamheter, däribland människohandel. Polismyndigheten är nationell rapportör till regeringen i frågor som rör människohandel. Fotnot 2.
- Tar emot tips och anmälningar om brott samt upprättar anmälan om brott.
- Inleder förundersökning.
- Identifierar förmodade offer för människohandel i spanings- och utredningsverksamhet.
- Gör anmälan om oro för barn till socialtjänst.
- Informerar socialtjänst i de fall vuxna förmodade offer för människohandel önskar ansöka om insatser.
- Informerar offret om rättighet till betänketid, målsägandebiträde med mera.
- Informerar offret om möjligheten att ha kontakt med regionkoordinator.
- Gör en individuell skyddsbedömning, och om större skyddsbehov föreligger överlämnas ärendet till BOPS.
- Om polisen är förundersökningsledare, ansöker polisen om betänketid och målsägandebiträde.
- Informerar offret om rättigheter enligt förundersökningskungörelsen om detta inte redan skett.
- Bedriver utredning inom ramen för förundersökningen genom bland annat förhör, spaning och säkring av teknisk bevisning.
7.3 Åklagarmyndigheten
Det ska alltid vara en specialiserad åklagare på Åklagarmyndighetens Riksenhet mot internationell organiserad brottslighet (RIO) som har operativt ansvar för förundersökningar och åtal i människohandelsärenden, även om förundersökningen inledningsvis under jourtid kan komma att ledas av åklagare vid annan enhet i Åklagarmyndigheten.
En förundersökning om de närliggande brotten människoexploatering eller koppleri kan ledas av en åklagare vid allmän åklagarkammare. Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg ansvarar för metodutveckling rörande människohandel inom Åklagarmyndigheten.
- Inleder förundersökning
- Ansöker om betänketid.
- Ansöker om målsägandebiträde
- Ansöker om målsägandebiträde eller särskild företrädare om detta inte redan skett.
- Ansöker om tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst sex månader.
- Leder förundersökningen.
- Fattar beslut om huruvida åtal ska väckas.
- För talan under rättegången.
7.4 Migrationsverket
Migrationsverkets medarbetare kommer i kontakt med förmodade offer för människohandel inom alla processer på myndigheten. Migrationsverket sammanställer årligen statistik över upptäckta fall. Det finns en central samordnare för arbetet mot människohandel på Migrationsverket och varje region har även en regional samordnare.
Inom den operativa verksamheten finns kontaktpersoner med spetskompetens som medarbetarna kan vända sig till. Migrationsverkets roll i arbetet mot människohandel består främst av att identifiera förmodade offer och hänvisa dessa till polis och socialtjänst, samt att besluta om tillfälliga uppehållstillstånd.
- Identifierar förmodade offer för människohandel i samtliga processer på myndigheten.
- Gör anmälan till polis om brott, alternativt skickar information till polisen som underrättelseinformation.
- Gör anmälan om oro för barn till socialtjänst.
- Beslutar om tidsbegränsat uppehållstillstånd i form av betänketid.
- Beslutar om tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst sex månader.
- Handlägger ansökan om asyl.
7.5 Arbetsmiljöverket
Inom ramen för myndighetens inspektionsverksamhet kan Arbetsmiljöverket upptäcka personer som kan vara offer för människohandel. Aktörer som inte följer regler i syfte att uppnå konkurrensfördelar, så kallad osund konkurrens, bryter ofta mot flera olika regelverk samtidigt. Det kan förutom överträdelser av arbetsmiljö- och skattelagstiftningen även handla om arbetskraftsexploatering och människohandel.
Arbetsmiljöverket samordnar ett uppdrag för att motverka arbetslivskriminalitet sedan 2018. Det handlar om att stoppa fusk, regelöverträdelser och ren brottslighet i arbetslivet. Myndigheterna som samverkar är: Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Åklagarmyndigheten. Fotnot 3.
- Identifierar förmodade offer för människohandel i inspektioner på arbetsplatser.
7.6 Hälso- och sjukvården
Sveriges 21 regioner (landsting) ansvarar för att organisera hälso- och sjukvården, och erbjuda tillgång till god vård. Vissa former av vård, till exempel skolhälsovården, ligger i stället under kommunal regi.
Det förekommer också privata alternativ, som är anslutna till den skattefinansierade hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården kan även identifiera offer för människohandel i sin verksamhet. Aktörer inom hälso- och sjukvård ingår i NMT-nätverket.
- Tillhandahåller akut hälso-och sjukvård.
- Tillhandahåller hälso-och sjukvård.
- Tillhandahåller hälso- och sjukvård.
7.7 Regionkoordinatorer
Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel fungerar som stöd till Jämställdhetsmyndighetens nationella uppdrag som rör prostitution och människohandel för alla ändamål. De finns i sju regioner motsvarande Polismyndighetens regioner.
Regionkoordinatorerna är anställda inom socialtjänsten och finansieras av Jämställdhetsmyndigheten tillsammans med vissa kommuner och länsstyrelser. De utgör ett viktigt led i stöd- och skyddsprocessen för att bistå personer som blivit utsatta för människohandel, samt för att stödja yrkesverksamma som kommer i kontakt med människohandelsärenden. Det är ofta till regionkoordinatorerna som Jämställdhetsmyndigheten hänvisar människohandelsärenden via stödtelefonen.
Regionkoordinatorerna ingår i Nationellt metodstödsteam (NMT) och i regionala spetsgrupper som Länsstyrelserna samordnar.
Kontaktuppgifter till regionkoordinatorerna.
- Ger konsultativt stöd till yrkesverksamma vid identifiering av förmodade offer för människohandel.
- Kan identifiera förmodade offer för människohandel genom samtal med offret.
- Säkerställer att offret får kontakt med socialtjänst för att få akuta behov av skydd och stöd tillgodosedda.
- Koordinerar stödinsatser mellan olika aktörer.
- Informerar om möjlighet till betänketid.
- Ger information om rättigheter och möjlighet till stöd vid eventuellt återvändande till hemland.
- Koordinerar stödinsatser mellan olika aktörer.
- Förmedlar ansökan om att delta i Återvändandeprogrammet till IOM och har kontinuerlig kontakt för att förbereda återvändandet.
- Finns som stöd för offret inför, under och efter rättegång.
- Har sakkunskap kring ansökan om att delta i Återvändandeprogrammet.
- I de fall regionkoordinator är behjälplig med ansökan om att delta i Återvändandeprogrammet fyller handläggare i tabell för riskbedömning och riskhantering som ska bifogas ansökan.
- Beslutar i samråd med IOM om deltagande i Återvändandeprogrammet.
7.8 Plattformen civila Sverige mot människohandel
Plattformen civila Sverige mot människohandel samlar ett tjugotal organisationer och aktörer som verkar inom ramen för civilsamhället. Dessa möter eller arbetar för att hjälpa utsatta för människohandel och människohandelsliknande exploatering.
Exempelvis driver aktörerna skyddade boenden, erbjuder juridisk rådgivning, tolkhjälp, samtalsstöd, praktik och bedriver uppsökande arbete. Plattformen driver även ett nationellt stödprogram (NSP) som ett komplement till samhällets stödinsatser. Syftet är att fullgöra Sveriges åtaganden med förmodade offer för människohandel och deras rätt till stöd och skydd även utanför rättsprocessen.
Stödprogrammet är ett komplement när myndigheter inte kan erbjuda stöd och skydd, exempelvis för vuxna offer för människohandel som saknar rätt att vistas i landet. Det kan exempelvis handla om att erbjuda skyddat boende, juridisk rådgivning, tolkhjälp och samtalsstöd, praktik och tryggt återvändande till hemlandet. Läs mer om NSP och långsiktigt stöd i steg 4.
- Identifierar förmodade offer för människohandel i uppsökande verksamhet och på de boenden som drivs av aktörer inom plattformen
- Ger konsultativt stöd till yrkesverksamma utifrån stöd- och skyddsprocessen.
- Kan genom Nationella stödprogrammet ge kompletterande stöd.
- Kan genom Nationella stödprogrammet ge kompletterande stöd.
7.9 Utrikesdepartementet
I Sverige är Utrikesdepartementet centralmyndighet och kan bistå svenska myndigheter i kontakterna med en annan stats myndigheter. Fotnot 4. Detta gäller i de fall samarbetet sker med stöd av förordningen eller konventionen, läs mer om det i steg 3.
- I fråga om barn:
- Svarar på om Bryssel II-förordningen eller 1996 års Haagkonvention gäller i förhållande till ett visst land.
- Hjälper till i kontakter med det andra landets myndigheter. Kan till exempel handla om informationsutbyte eller samarbete för ett återförande, eller en orosanmälan för ett barn som finns kvar i hemlandet.
7.10 Övriga aktörers arbete mot människohandel
Länsstyrelserna har i uppdrag att stödja samordningen i länet av insatser som syftar till att motverka prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Länsstyrelserna ska i arbetet särskilt prioritera insatser för att motverka efterfrågan på köp av sexuella tjänster.
Brottsoffermyndigheten arbetar för att främja brottsoffers rättigheter samt uppmärksamma deras behov och intressen. Brottsoffermyndigheten kan betala brottsskadeersättning av statliga medel om den som begått brott saknar förmåga att betala skadestånd och om det inte finns någon försäkring för skadorna. Brottsoffermyndigheten kan även ge råd och information kring brottsoffers rättigheter och kring rättegångsförfarandet.
7.11 NSPM vid Jämställdhetsmyndigheten
Den nationella samordningen mot prostitution och människohandel (NSPM) på Jämställdhetsmyndigheten samordnar arbetet mot människohandel på nationell nivå och för alla ändamål. NSPM utvecklar samverkan mellan myndigheter och andra aktörer, liksom med internationella aktörer, och bistår myndigheterna med metodstöd och kompetensutveckling. Fotnot 5.
Detta sker bland annat genom att NSPM sammankallar nätverket Nationellt metodstödsteam mot prostitution om människohandel (NMT), bemannar en stödtelefon, delfinansierar regionkoordinatorer samt står för finansieringen av ett återvändandeprogram och det nationella stödprogrammet.
NSPM främjar även utvecklingen av förebyggande insatser mot prostitution och människohandel för alla ändamål. Fotnot 6.
I Jämställdhetsmyndighetens uppdrag ingår att sammankalla NMT, det nationella metodstödsteamet mot prostitution och människohandel. I NMT ingår – utöver Jämställdhetsmyndigheten – Polismyndigheten, Migrationsverket, Åklagarmyndigheten, Arbetsmiljöverket, Skatteverket samt representanter från socialtjänst (regionkoordinatorer och specialiserade mottagningar) och hälso- och sjukvård. NMT:s syfte är att stärka arbetet mot prostitution och människohandel i hela landet, samt att utveckla och effektivisera samverkan i arbetet mot människohandel.
Som ett led i stöd- och skyddsprocessen för personer utsatta för människohandel driver Jämställdhetsmyndigheten en nationell stödtelefon för yrkesverksamma. Genom telefontjänsten kan yrkesverksamma inom kommuner och myndigheter samt aktörer inom det civila samhället få råd och metodstöd i frågor som rör människohandel. Jämställdhetsmyndigheten kan vid behov även hänvisa vidare till rätt instans.
Telefonnumret till stödtelefonen är 020-390 000.
Jämställdhetsmyndigheten ansvarar för att finansiera Sveriges återvändandeprogram för personer som befunnit sig i prostitution eller varit utsatta för människohandel. Programmet drivs av FN-organet Internationella migrationsorganisationen (International Organization for Migration, IOM) och deras kontor i Helsingfors i Finland. Läs mer om återvändandeprogrammet i steg 6.
- Tar emot ansökningshandlingar om deltagande i Återvändandeprogrammet.
- Förbereder och genomför återvändande och återintegrering i samarbete med IOM:s lokala kontor samt andra etablerade aktörer i det land som offret ska återvända till.
- Beslutar i samråd med regionkoordinator om deltagande i Återvändandeprogrammet.
- Planerar och genomför återvändande och återintegrering i samarbete med IOM:s lokala kontor samt andra etablerade lokala aktörer i det land som offret ska återvända till.
- Baserat på personens individuella behov undersöker IOM vilka ytterligare stödinsatser och tjänster som är tillgängliga i hemlandet.
7.12 Referenser
1. 5 kap. 11 § 1 st socialtjänstlagen (2001:453) (SoL), se även Socialstyrelsens vägledning Brottsoffer och deras närstående, Socialtjänstens ansvar för att ge stöd och hjälp (2012).
2. Som nationell rapportör utkommer Polismyndigheten årligen med sin lägesrapport ”Människohandel för sexuella och andra ändamål”.
3. A2017/02422/ARM
4. Lag (2022:948) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen och Lag (2012:318) om 1996 års Haagkonvention.
5. 4 § p. 3 förordning med instruktion för Jämställdhetsmyndigheten (2017:937)
6. 4 § p. 1 förordning med instruktion för Jämställdhetsmyndigheten (2017:937).
Senast uppdaterad: 10:16 - 26 januari 2024