Grooming – sexuell exploatering av barn

Ett viktigt steg i att förebygga sexuell exploatering av barn är att upptäcka de barn som redan har utsatts eller som är i riskzonen för att utsättas. Det är även centralt att fånga upp barn och unga som riskerar att utsätta andra. Både vårdnadshavare och yrkesverksamma spelar en viktig roll. Som vuxen kan du hjälpa barn att vara trygg på chatten, appen eller sajten.

Så pratar du med ditt barn om trygghet på nätet

Här har vi samlat fyra råd om hur du som förälder kan prata med ditt barn om hur en är trygg på nätet.

1. Var appmärksam!

Internet är kul, för det mesta. Lär känna de appar och sociala medier ditt barn använder, gärna tillsammans. Var intresserad och fråga hur appen fungerar. När du frågar hur det varit i skolan eller på träningen, fråga också hur det har varit på nätet. Det lägger grunden för en bra dialog. Och gör det naturligt att prata om deras upplevelser på nätet.

Fråga gärna:

  • Hur funkar den här appen? Kan du visa mig?

  • Har du en öppen eller privat profil? Vad tänker du om det?

  • Vet du hur du blockar någon som är obehaglig?

  • Känner du att du kan prata med mig eller någon annan vuxen om det du är med om på nätet?

2. Informera lagom – anpassa till ålder

Prata med ditt barn om att det finns vuxna på nätet som säger att de är lika gamla som barn. Som skickar obehagliga meddelanden och försöker få barn att skicka bilder på sig själva. Ibland bilder på barn utan kläder. Det kallas grooming. Berätta att det är olagligt, att vuxna inte får göra så. Säg att barnet inte måste svara eller fortsätta skriva med någon om det inte känns bra. Beroende på barnets ålder så kan du också berätta att barnet kan skärmdumpa och blocka personer. Bekräfta för barnet att det är bra att berätta för en vuxen om något händer och att det går bra att prata med dig. Om du skapar förutsättningar för samtal mellan dig och barnet så öppnar du för att hen vågar berätta om det som hänt.

Fråga gärna:

  • Chattar du med någon som du inte träffat utanför nätet? Hur vet du vem det är?

  • Hur pratar du och dina kompisar om att dela bilder på nätet?

  • Har någon frågat dig eller en kompis om nakenbilder? Vad tänker du om det?

  • Vad skulle du göra om någon skickar en obehaglig bild, kommentar eller fråga till dig?

3. Ha ett öppet förhållningssätt

Om barnet har varit med om något obehagligt på nätet eller blivit utsatt för något, visa att du bryr dig och inte kommer straffa eller skuldbelägga barnet. Det är aldrig barnets fel – ansvaret ligger alltid på den som begår brottet. När barnet berättar, låt hen få prata till punkt. Säg att det var modigt att berätta. Tycker barnet att det är jobbigt att prata med dig, säg att hen kan prata anonymt med exempelvis Bris eller ECPAT. Det går både att chatta och ringa till dem.

Fråga gärna:

  • Har du varit med om något på nätet som inte känns okej?

  • Vill du prata med en annan vuxen, till exempel en kurator?


4. Anmäl till polis och app

Skärmdumpa chatten. Det kan bli ett viktigt bevis. Anmäl händelsen till polisen på 114 14 eller på närmaste polisstation. Kontakta polisen även om du bara har ett användarnamn och en misstanke. Den som begår brottet kan ha haft kontakt med andra barn. Din anmälan kan göra skillnad.

Anmäl även till sajten eller appen. De kan stänga av den som misstänkts ha begått brottet.

Gör en anmälan till polisen

Om ett barn behöver omedelbar hjälp, ring 112. Du kan göra en polisanmälan genom att ringa 114 14 eller tipsa polisen om sajter, alias eller användarnamn via mejl till: itbrott.desk.noa@polisen.se.

Information om brott mot unga

Vad är grooming?

Grooming innebär att en person tar kontakt med barn i syfte att begå någon form av sexualbrott mot barnet.

I Sverige är sådana "förberedande" kontakter en brottslig handling i sig. Förövaren arbetar ofta med att bygga upp barnets förtroende och tillit över tid. Tillvägagångsätten är många gånger likartade. Kontakten inleds ofta med smicker och beröm, för att sedan övergå till olika typer av tvång och hot. Förövaren kan även erbjuda mutor eller presenter.

Sexuella övergrepp på nätet är ofta icke-fysiska till en början – till exempel genom att barnet uppmanas att skicka bilder eller pressas till att posera framför en webbkamera. Detta material kan sedan användas som utpressning. På så sätt blir barnets gränser successivt förskjutna.

Förövaren kan även bryta ner offrets motstånd genom att skapa en känsla av delaktighet. På så vis minskar sannolikheten för att barnet ska berätta för någon om vad som hänt.

Särskilt sårbara barn

Vuxna som vill exploatera barn sexuellt söker sig till miljöer där barn befinner sig. Det kan handla både om fysiska och digitala miljöer.

Alla barn kan riskera att utsättas, men många gånger söker förövare även aktivt upp barn som är särskilt sårbara. Det kan till exempel handla om barn som är utsatta i skolan, som lever i fattigdom eller som har svårigheter i familjen. Det kan även handla om barn med funktionsnedsättningar eller unga som söker efter att hitta sin egen sexualitet eller könsidentitet.

Att barnet befinner sig i en sårbar position kan innebära att de är mer mottagliga för den inledande bekräftelse som förövaren erbjuder. Detta utnyttjas många gånger av den vuxne.

Här finns stöd och hjälp att få

Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Du kan alltid kontakta socialtjänsten för råd.

 

Bris tar emot samtal från vuxna som behöver någon att prata med kring frågor och oro som rör barn. De har också en telefon, mejl och chatt för barn och ungdomar under 18 år. Bris telefon för barn: 116 111 Bris vuxentelefon: 077-150 50 50. Läs mer på Bris webbplats.