Människoexploatering

Människoexploatering kan innebära att personer får ett arbete med oskäligt låg lön eller arbetar utan försäkringar, kontrakt eller någon form av säkerhetsutrustning. 

Betalningen kan ske helt kontant eller utebli helt. Betalning för arbetet kan också utebli genom att arbetsgivaren påstår att arbetet genomförs för att betala tillbaka en skuld. Exploateringen sker ofta av individer som saknar valmöjligheter, befinner sig i fattigdom eller på andra sätt befinner sig i beroendeställning till sin arbetsgivare och därför har svårt att få sina rättigheter tillgodosedda.

Tiggeri en form av människoexploatering

Människoexploatering handlar om situationer där redan utsatta personer förs eller luras till Sverige. Väl i Sverige utnyttjas personerna sedan för tiggeri och arbete inom branscher som till exempel städ-, bygg-, restaurang, skönhet- eller bärplockningsverksamhet. Det kan vara fråga om arbete till en synnerligen låg lön, arbetsdagar utan slut, undermåliga boendeformer och att deras arbetsdagar omfattar olika former av våld eller hot från arbetsgivaren.

När det gäller brottslighet kopplad till tiggeri kan det handla om utsatta EU-medborgare som på grund av falska löften om arbete reser till Sverige, men som vid ankomsten istället tvingas att tigga. Det kan också handla om situationer där utsatta EU-medborgare vet att syftet med resan till Sverige är att tigga, men får felaktig information om villkoren. 

Ett allvarligt brott som kan ge fängelsestraff

Människoexploatering blev 2018 ett brott enligt svensk lag. Brottet infördes för att stärka det straffrättsliga skyddet mot exploatering av personer i arbete och tiggeri. Den svenska straffbestämmelsen om människoexploatering finns i Brottsbalken (4 kap. 1 b §).

I lagen om människoexploatering står det: "...genom olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri."

När offret är ett barn behöver inget något otillbörligt medel ha använts, gärningspersonerna kan dömas för människoexploatering ändå. Straffet för människoexploatering är fängelse lägst 14 dagar och högst fyra år. För grov människoexploatering är straffet fängelse i lägst två år och högst tio år.   

Lagen har visat sig svårtillämpad i praktiken då den ställer höga krav på att bevisa utsattheten. Arbetsvillkoren ska vara uppenbart orimliga, vilket har visat sig vara svårt att leda i bevis.  

Svårt att veta hur många som utsätts

Många av de utsatta personerna vill eller vågar inte anmäla sin situation till myndigheterna på grund av otillräcklig kunskap om sina rättigheter samt på grund av rädsla för hot och våld från den arbetsgivare som utnyttjar dem. 

Totalt antal personer som utsätts för människohandel i Sverige varje år är okänt. De ärenden som synliggörs genom uppgifter från olika myndigheter och civilsamhället visar en del av bilden, men mörkertalet antas vara stort.

Majoriteten av de som utnyttjas som arbetskraft eller i tiggeri är män, även om identifierade kvinnor också har ökat de senaste åren.

Unik dom från bärindustrin

En mycket uppmärksammad dom under 2024 rör bärplockning i Sverige. En större grupp arbetstagare från Thailand har utnyttjats för att plocka bär i skogarna runt Åsele. De uppges ha fråntagits sina pass och har arbetat långa arbetsdagar, ätit slaktrester och tvingats sova i skogarna. Flera av de utsatta arbetstagarna har sedan återvänt till Thailand skuldsatta.

Två bärföretagare har fällts för grov människoexploatering, och blivit dömda att betala skadestånd till brottsoffren. Domen är den tredje domen för människoexploatering, sedan brottet infördes och den första fällande domen inom bärindustrin sedan 2012.