Människoexploatering

Människoexploatering innebär att gärningspersoner förmår en person att arbeta under orimliga villkor, hamna i tvångsarbete eller att tigga genom att använda sig av olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation.

Illustration av en skylt som det står handtvätt 100 kronor på. En pil på skylten pekar in mot en byggnad.

 

Vad innebär människoexploatering? 

För att stärka det straffrättsliga skyddet mot exploatering av personer i arbete och tiggeri infördes brottet människoexploatering i svensk lag den 1 juli 2018. Den svenska straffbestämmelsen om människoexploatering finns i 4 kap. 1 b § brottsbalken. 

Människoexploatering innebär att:

"...genom olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri."

 När offret är barn behövs det inte att något otillbörligt medel har använts för att gärningspersonerna ska kunna dömas för människoexploatering. Straffet för människoexploatering är fängelse lägst 14 dagar och högst fyra år. För grov människoexploatering är straffet fängelse i lägst två år och högst tio år.   

Människoexploatering kan innebära att personer får ett arbete med oskäligt låg lön eller arbetar utan försäkringar, kontrakt eller annan typ av säkerhetsutrustning. Betalningen kan ske helt kontant eller utebli helt. Betalning för arbetet kan också utebli genom att arbetsgivaren hävdar att arbetet genomförs för att betala tillbaka en skuld för bostad och resa till landet. Exploateringen sker ofta mot individer som saknar valmöjligheter, befinner sig i fattigdom eller på andra sätt befinner sig i beroendeställning till sin arbetsgivare och därför har svårt att få sina rättigheter tillgodosedda. Många personer som identifieras i människoexploatering är personer med tidsbegränsade - eller saknar uppehållstillstånd i Sverige.  

Många av de utsatta personerna vill eller vågar inte anmäla sin situation till myndigheterna på grund av otillräcklig kunskap om sina rättigheter samt på grund av rädsla för hot och våld från den arbetsgivare som utnyttjar dem och för att bli utvisade från Sverige.  

Det är svårt att uppskatta omfattningen av människoexploatering eftersom det inte förs någon samlad statistik i Sverige. Enligt Polismyndighetens senaste rapport från 2021 anmäldes 61 brott som rör människoexploatering på grund av tvångsarbete eller arbete under orimliga villkor, 4 brott som rör människoexploatering för tiggeri och 12 brott som rör människoexploatering för tiggeri med barn. Mörkertalet bedöms vara stort på grund av komplexiteten i brottet och personernas utsatthet. Få fall har än så länge lett till åtal i Sverige.  

Män de vanligaste offren för människoexploatering 

Majoriteten av de potentiella offren för människoexploatering som utnyttjades som arbetskraft eller för tiggeri var män eller pojkar enligt Polismyndighetens lägesrapport. I Polismyndighetens lägesrapport om människohandel för 2021 beskrivs att de flesta offer i anmälda brott av människoexploatering huvudsakligen är män som ursprungligen kom från länder såsom Albanien, Bangladesh, Filippinerna, Indien, Iran, Kina, Mongoliet, Polen, Slovenien, Turkiet, Ukraina och Uzbekistan. Gärningspersonerna var oftast också män, bosatta i Sverige med ursprung i samma land som offren eller talade samma språk.   

De utländska arbetstagarna har i många fall utlovats arbete inom bland annat  branscher eller verksamheter som: bygg, restaurang, livsmedel, städ, bilvård, jordbruk, bärplockning, kroppsvård, vård och omsorg samt hushållsarbete.    

 

 

 

Publiceringsdatum: 6 mars 2023

Senast uppdaterad: 16 oktober 2023