Barn och unga riskerar att utsättas för människohandel i kriminella miljöer
I dag kan vi se hur kriminella nätverk utnyttjar minderåriga för grova brott och exploatering, där barnen ofta groomas eller tvingas begå kriminella handlingar. Trots detta saknas ofta ett fokus på människohandel och barnrättsperspektiv i arbetet. Nyligen samlades samlades centrala aktörer inom brottsförebyggande arbete för att ta fram en lägesbild av hur exploatering av barn märks i arbetet.
Stärka samverkan och förbättra arbetet
Jämställdhetsmyndigheten, som nationell samordnare mot människohandel, arbetar för att utveckla förebyggande insatser, erbjuda stöd och stärka samverkan nationellt och internationellt. Tillsammans med Polismyndighetens nationella rapportör mot människohandel samlade vi myndigheter och yrkesverksamma för ett rundabordssamtal. Syftet är att utbyta erfarenheter, få inspiration och skapa en lägesbild över hur arbetet ser ut i Sverige.
– Det är viktigt att samlas för att få en överblick över hur olika aktörer jobbar med frågan om människohandel kopplat till kriminella nätverk. Yrkesverksamma som möter barn och unga behöver lära sig känna igen tecken på människohandel och exploatering för att kunna skydda och erbjuda stöd till dem som riskerar att utsättas säger Sofie Kindahl, utredare Jämställdhetsmyndigheten.
Hur ser läget ut i Sverige?
Polismyndigheten inledde dagen med att berätta om hur brottsligheten och rekryteringen delvis flyttats till sociala medier, vilket gör den svårare att upptäcka, och kontakten med barnen kan etableras snabbt. Flickor och kvinnor i gängkriminella miljöer hamnar ofta under radarn och kan även utsättas för sexuellt våld eller exploatering.
Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet beskrivs också hur allt yngre barn rekryteras för att begå brott inom kriminella nätverk. Trots att rekryteringsmetoderna liknar grooming för sexuella ändamål och människohandel, har det ännu inte funnits några fällande domar i sådana fall. I samtal fick sedan deltagarna prata om vilka utmaningar som kan identifieras inom området.
Fem slutsatser från rundabordssamtalet:
-
Tecken på exploatering
Unga i kriminella nätverk kan vara utsatta för människohandel, men kopplingen görs sällan. Tydliga tecken kan vara rekrytering, transport eller inhysning av barnet i syfte att barnet ska exploateras. Rekrytering sker ofta online och sårbarheter som drogmissbruk kan användas för att kontrollera barnet.
-
Sårbara livssituationer
De som vill exploatera barn sexuellt eller för att begå brott söker ofta upp barn i särskilt sårbara livssituationer. Barnen kan ha varit brotts- eller våldsutsatta hemma, befinna sig i institutionsvård eller ha neuropsykiatriska eller intellektuella funktionsnedsättningar. I mötet med myndigheter hamnar fokuset ofta på deras beteendeproblem snarare än deras utsatthet för exploatering.
-
Låg tillämpning av lagstiftning mot människohandel
Lagstiftningen om människohandel tillämpas sällan vid exploatering i kriminella nätverk och det saknas fällande domar. Den nya lagen om involverande av underåriga i brottslighet (16 kap 5 a § brottsbalken) tillämpas mer, men den ger lägre straff än människohandel. Det är ett brott där skyddsintresset är samhällets, inte den enskildes. Barnet som exploaterats ses då inte som brottsoffer och kan inte begära skadestånd.
-
Identifiering och skydd av unga
För att erbjuda rätt stöd och skydd behöver fler yrkesverksamma lära sig känna igen tecken på människohandel och exploatering. Att barn både är offer och begår brott samtidigt kan göra att vi inte upptäcker deras utsatthet. För att kunna driva ärenden och få fällande domar är barnens medverkan i utredningar central. Enligt barnkonventionen är vi skyldiga att skydda barn från våld och utnyttjande.
-
Stärkt samverkan
Samverkan mellan funktioner som arbetar med kriminella nätverk, människohandel och våld i nära relationer måste förbättras. Även civilsamhället spelar en viktig roll i det uppsökande och relationsskapande arbetet. Exempel på samarbete finns i Göteborg där socialtjänst, sjukvård och polis arbetar tillsammans i projektet ”En blind fläck”.
Inspiration från hur andra länder arbetar
Under dagen fick vi också höra exempel på hur arbetet bedrivs i andra länder. I Frankrike drev organisationen Hors la rue ett fall där sex män dömdes för människohandel av minderåriga för kriminella ändamål. Barnen tvingades begå brott som droghandel och stölder. I Nederländerna erbjuder organisationen Centre Against Child and Human trafficking stöd online, via chatt och telefon, till barn och unga involverade i brottslig verksamhet.
– Sverige kan lära sig av dessa länders arbete. De har ett tydligt barnrättsperspektiv och driver ett framgångsrikt uppsökande arbete för att skydda barn från exploatering. De har även tydligare inkluderat kriminella ändamål i sin människohandelslagstiftning säger Catrin Sandman, utredare på Jämställdhetsmyndigheten
Faktaruta
Människohandel med personer under 18 år innebär att någon ”rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person” i syfte att han eller hon ska exploateras. Exploateringen kan handla om exempelvis sexuella ändamål, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet i en ”situation som innebär nödläge för den utsatte”. Straffet för människohandel är lägst två och högst tio år.
Vid människohandel av vuxna krävs det även att gärningspersonen har använt ett så kallat ”otillbörligt medel”. Det kan vara olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons utsatta belägenhet som allvarligt begränsar personens alternativ. När det gäller barn krävs dock inga otillbörliga medel för att det ska räknas som människohandel. Det räcker att gärningspersonen utfört en så kallad ”handelsåtgärd” i syfte att exploatera barnet. Det gäller även om gärningspersonen inte haft uppsåt till, men varit oaktsam, gällande att det rör sig om ett barn under 18 år.
Vid rundabordssamtalet den 17 oktober deltog representanter från Polismyndigheten, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Barnombudsmannen, Åklagarmyndigheten och Länsstyrelserna. Medverkade gjorde även regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel, samt projektet En blind fläck i Göteborg.
Publiceringsdatum: 8 november 2024
Senast uppdaterad: 8 november 2024