Ökat arbete mot arbetslivskriminalitet – stödet till utsatta saknas

En ny årsrapport från nio myndigheter visar att arbetet har intensifierats. Drygt 4 000 myndighetsgemensamma kontroller genomfördes under året, en ökning med 11 procent jämfört med 2024. Totalt har 187 miljoner kronor krävts tillbaka eller stoppats.

För Jämställdhetsmyndigheten är det viktigt att lyfta att arbetslivskriminalitet inte bara handlar om ekonomisk brottslighet och osund konkurrens, utan också om människor som utnyttjas och riskerar att stå utan skydd och stöd.

Arbetstagare saknar information om rättigheter

Under 2025 identifierade regionkoordinatorerna 154 potentiella offer för människohandel eller människoexploatering i flera branscher.

Utländska arbetstagare utan kännedom om svenska lagar och regler är ofta särskilt utsatta för exploatering.

– Individer utsatta för människohandel eller människoexploatering har identifierats i en mängd branscher. Vi behöver utveckla samverkan för att förebygga och bekämpa exploatering. Det krävs också mer information till arbetstagare i sårbara situationer för att säkerställa tillgång till stöd och skydd, säger Paulina Bolton, utredare vid Nationella samordningen mot prostitution och människohandel.

Myndigheternas informationsinsatser har varit viktiga men inte tillräckliga. I dag saknas ett samlat ansvar och tillräckliga resurser för att säkerställa att informationen når fram.

Kontroller behöver följas av stöd och skydd

Årsrapporten visar att kontrollerna ger resultat, men de räcker inte. De behöver kombineras med insatser som stärker skyddet för personer som utnyttjas och förbättrar informationen om rättigheter och stöd. Rättsväsendet måste även prioritera utredningar om människohandel och människoexploatering för att säkerställa att förövare lagförs och inte får möjlighet att bedriva näringsverksamhet framöver.

– Den organiserade brottsligheten tjänar stora pengar på arbetslivskriminalitet genom att snedvrida konkurrensen, inte betala skatter och avgifter, kringgå lagar och regler och utnyttja arbetstagare – en brottlighet som undergräver hela vårt välfärdssystem, säger Mats Berggren, biträdande chef Noa, Polismyndigheten.

Myndigheterna ser också att stora industrisatsningar ökar riskerna för exploatering. Inflödet av tillfällig arbetskraft kan skapa nya sårbarheter och öka efterfrågan på sex mot ersättning. Samtidigt blir exploateringen alltmer digital och svårare att upptäcka.

Arbetet behöver fortsätta utvecklas

Att förebygga och bekämpa människohandel och människoexploatering är en prioriterad fråga för myndighetssamarbetet. En grundläggande utmaning är att brottsligheten ofta är komplex och gränsöverskridande, med kopplingar till organiserad brottslighet. Det kräver långsiktiga och resurskrävande utredningar. De som är brottsutsatta anmäler dessutom sällan själva och de ser sig inte alltid heller som brottsutsatta.

Så för att komma åt problemen med arbetslivskriminalitet krävs att fler aktörer i samhället tar sitt ansvar för att säkerställa att människor inte utnyttjas på svensk arbetsmarknad. Det kan exempelvis handla om noggrannare upphandlingar och uppföljning av leverantörsavtal hos både företag och kommuner.

Årsrapport 2025 i siffror:

•    187 miljoner kronor har krävts tillbaka eller stoppats
•    Drygt 4 000 myndighetsgemensamma kontroller genomfördes under 2025
•    En ökning med 11 procent jämfört med året innan
•    154 potentiella offer för människohandel eller exploatering identifierades
•    Sanktionsavgifter på över 30 miljoner kronor
•    Skatter och avgifter höjdes med över 109 miljoner kronor
•    Nära 3 000 arbetsställen kontrollerades

Årsrapport om arbetslivskriminalitet 2025