Rättsskyddet brister för barn som utnyttjas i brott

Rapporten “Involverande och utnyttjande av unga i brottslighet” bygger på en genomgång av nio svenska domar där barn har utnyttjats i stölder eller narkotikaförsäljning. Studien visar att tillämpningen av människohandelsbrottet i Sverige är snävare än vad som avses i EU:s människohandelsdirektiv. I flera fall har åtal om människohandel inte lett till fällande dom, trots att det enligt EU-rätten finns grund för att betrakta barnen som offer för människohandel. 

Under 2024 hade Nationella samordningen för prostitution och människohandel (NSPM) också  barn och unga i kriminella miljöer som prioriterat arbetsområde. Under året arrangerades ett rundabordssamtal med offentliga aktörer kring vikten av att öka kunskapen om barn och unga i kriminella nätverksmiljöer. I sin årsrapport lyfter NSPM bland annat bristen på kunskap om männskohandel med barn i syfte att begå brott inom rättsväsendet.  

Kopplingen till människohandel missas

I rapporten beskrivs att barn som utnyttjas för att begå brott ofta själva blir föremål för rättsliga åtgärder, även när gärningarna begåtts under tvång eller genom utnyttjande. Möjligheten att avstå från åtal i sådana situationer är i dag begränsad i svensk rätt, vilket inte fullt ut överensstämmer med EU:s intentioner om skydd för utsatta barn. 

– Studien visar att det fortfarande ställs höga krav på vad som anses vara en form av exploatering och nödläge enligt människohandelsbrottet. Vi kan se att kunskapen behöver öka om psykiskt våld, beroendeförhållanden och andra former av kontroll som är vanligt förekommande vid människohandel, säger Catrin Sandman, kvalificerad utredare på Nationella samordningen mot prostitution och människohandel.   

Rapporten visar också att det nyare brottet involverande av underårig i brottslighet, som infördes 2023, har lett till fällande dom i en majoritet av fallen – 21 av 25 mål. I flera av dessa fall bedömer forskaren att åtal hade kunnat väckas för människohandel, om lagtexten tydligare omfattat utnyttjande i brottslighet. 

– Att brotten inte åtalas som människohandel innebär att barnen inte erkänns som brottsoffer, och därmed inte får upprättelse eller möjlighet att yrka skadestånd. Det riskerar att ytterligare försvaga deras rättigheter, säger Catrin Sandman. 

Barns rättigheter i fokus när människohandelslagen ses över 

EU har inlett en revidering av det nuvarande människohandelsdirektivet (2011/36/EU) i syfte att stärka skyddet för utsatta personer, effektivisera rättstillämpningen och förbättra det gränsöverskridande samarbetet. Det uppdaterade direktivet föreslås bland annat omfatta utnyttjande i brottslig verksamhet tydligare än tidigare samt ställa krav på att medlemsstaterna stärker sina nationella system för identifiering, skydd och stöd till offer för människohandel – särskilt barn. 

Arbetet är en del av EU:s bredare strategi för att bekämpa människohandel och förväntas leda till lagändringar i medlemsländerna, inklusive Sverige. Den nationella samordningen mot prostitution och människohandel deltar i detta arbete som expertorgan och ser den nya rapporten som ett viktigt kunskapsunderlag för den pågående rättsutvecklingen i Sverige.  

Involverande och utnyttjande av unga i brottslighet – en analys av domar om brotten människohandel och involverande av en underårig i brottslighet är skriven av Märta Johansson, docent Örebro Universitet på uppdrag av Länststyrelsen.