Rekrytering av unga till kriminella nätverk kan vara människohandel
I Sverige ser vi hur barn och unga i allt större utsträckning rekryteras av kriminella nätverk. Men när frågan uppmärksammas saknas ofta ett perspektiv på människohandel kopplat till rekryteringen. I Frankrike har frågan fått genomslag i ett stort rättsfall där sex män dömts för människohandel för kriminella ändamål efter att ha rekryterat ungdomar i brottslig verksamhet.
Drivande i det franska rättsfallet var organisationen Hors la Rue som arbetar med att stödja utsatta barn och unga. Organisationens chef Guillaume Lardanchet berättar att arbetet med ungdomarna började 2016, då marockanska ungdomar på Paris gator uppmärksammades för sitt dåliga mående och inblandning i kriminella aktiviteter.
– Ungdomarna var drogpåverkade, ovårdade och hade tydliga problem med sin psykiska och fysiska hälsa. De var aggressiva, apatiska och rånade turister, samtidigt som de övervakades av vuxna, säger Guillaume Lardanchet.
Polisens utredning och rättsprocessen
Efter att Hors la Rue anmält till åklagare och polisen i Paris inleddes en omfattande undersökning. Polisen identifierade ett nätverk som utnyttjade barn och unga för brott, bland annat genom att göra dem beroende av droger. Utredningen omfattade 12 ungdomar, och 2022 häktades sju män, varav sex senare dömdes för människohandel. Domen föll i januari 2024.
– En stor utmaning var att bevisa att ungdomarna rekryterats, vilket är avgörande för att det ska klassas som människohandel, säger Catherine Daoud, advokat för ett av brottsoffren.
Domstolen fastställde att förövarna hade skapat ett system där barnen blev beroende av droger, förvandlades till slavar och tvingades att begå brott.
– De här ungdomarna är inte ”perfekta brottsoffer”. De har själva begått brott och söker sällan hjälp. För att hjälpa dem krävs tålamod och långvarigt förtroende, säger Cathrine Daoud.
Sverige kan lära av Frankrike
Sverige saknar i dag ett tydligt fokus på människohandel för kriminella ändamål, något som det franska exemplet kan inspirera till att förändra.
– I Frankrike ser vi att lagstiftningen inkluderar kriminella ändamål på ett tydligare sätt än här i Sverige. Barnrättsperspektivet genomsyrar tydligt de uppsökande metoderna som används för att skydda barn mot exploatering, säger Catrin Sandman, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Guillaume Lardanchet understryker vikten av att arbeta långsiktigt med dessa utsatta barn och unga. Nio unga brottsoffer fick skadestånd, och omfattningen gör det till ett av de största dömda fallen av sitt slag i landet.
- Det är viktigt att tänka på skyddsperspektivet. När brottsoffren tvingats att begå brott, kan de inte bära ansvaret för sina kriminella handlingar, säger Guillaume Lardanchet.
Hors la Rue fortsätter sitt arbete med att skydda barn och unga från exploatering och lyfter vikten av att se dessa ungdomar som brottsoffer snarare än gärningspersoner.
En fråga för framtiden
Med ett ökat fokus på människohandel för kriminella ändamål och lärdomar från internationella exempel som Frankrike, skulle Sverige ha möjlighet att stärka sitt arbete med att skydda barn och unga från att utnyttjas av kriminella nätverk.
Publiceringsdatum: 17 januari 2025
Senast uppdaterad: 17 januari 2025