Svårtolkad lag gör att människohandlare går fria

Komplexitet i lagstiftningen

En av de främsta slutsatserna från rapporten är att lagstiftningen kring människohandel och människoexploatering är svår att tolka och tillämpa. I de analyserade fallen var det sällan kravet på arbete under uppenbart orimliga villkor uppfylldes. I flera fall tyckte domstolen att villkoren var orimliga, men inte uppenbart orimliga. Till exempel kan en lön som är mycket lägre än kollektivavtalet vara orimlig, men frågan är hur mycket lägre den måste vara för att räknas som uppenbar.

— Förra året ledde endast två ärenden till fällande domar – en för varje brott. Det saknas praxis för den här typen av brott och i domarna vi studerade förklaras sällan bedömningarna, säger Paulina Bolton, utredare Jämställdhetsmyndigheten.

För att åtgärda detta rekommenderar Jämställdhetsmyndigheten en statlig utredning för att göra en översyn av specifika bestämmelser i lagstiftningen. Det föreslås även att Riksåklagaren bör driva mål om människohandel till Högsta domstolen för att klargöra hur lagarna ska tolkas.

Utbildning och specialistkunskap

Analysen betonar vikten av utbildning för domstolarna. Många domare har begränsad kunskap om de specifika utmaningar som brottsoffer möter. Genom riktade utbildningsinsatser skulle domstolarna kunna få en bättre förståelse för dessa brott och de sårbarheter som offren befinner sig i.

Polisen behöver också stärka sin specialistkunskap för att effektivt kunna hantera utredningar av människohandel och människoexploatering. Utan rätt resurser är det svårt att fånga upp dessa brott.

Öka stödet till brottsoffer

En annan viktig aspekt är att brottsoffer ofta har låga incitament att delta i utredningar. Många känner sig osäkra och riskerar att inte få det stöd de behöver från samhället. För att förbättra situationen bör det finnas tydligare och mer förutsägbara sätt för brottsoffer att utkräva kompensation.

— Domstolarna behöver utbildning i vad det innebär att vara utsatt för de här brotten och hur gärningspersoner använder sig av den sårbarheten för att utöva makt och kontroll. Vi ser också att brottsoffer sällan vill eller vågar medverka i en brottsutredning, säger Paulina Bolton.

Jämställdhetsmyndigheten samordnar arbetet

Sverige har fått kritik för det låga antalet fällande domar i fall av människohandel och människoexploatering. Samtidigt som brottsoffer inte får den upprättelse och det stöd de behöver. Den nationella samordningen mot prostitution och människohandel (NSPM) är en del av Jämställdhetsmyndigheten. I samordningen ingår bland annat att sammankalla det nationella metodstödsteamet (NMT), bemanna en stödtelefon för yrkesverksamma som möter utsatta för prostitution och människohandel samt att samordna och delfinansiera regionkoordinatorernas arbete.

 —Den låga risken att åka fast, kombinerat med de potentiella ekonomiska vinsterna av att exploatera andra, skapar en miljö där brottslighet är lönsam. Det finns ett tydligt behov av att adressera dessa strukturella brister för att öka antalet åtal och fällande domar, säger Paulina Bolton.