Hoppa till huvudinnehåll
Kontakt Lättläst English

Arbetskraftsexploatering

Alla som arbetar i Sverige har rätt att vara fria från människohandel för tvångsarbete eller andra former av exploatering i arbete. Det är en grundläggande mänsklig rättighet. Tvångsarbete innebär att någon tvingas arbeta utan möjlighet att säga nej.

Illustration av en man som sitter på foten av en säng och tittar ner.

Vad är arbetskraftsexploatering? 

Arbetskraftsexploatering betyder att arbetstagare utnyttjas i syfte att tjäna pengar. Det kan handla om både mindre och mer allvarliga former av utnyttjande på arbetsplatsen. Det kan till exempel vara att arbetsgivaren bryter mot lagar eller kollektivavtal, eller begår allvarliga brott som människoexploatering eller människohandel.

Ofta drabbas personer som redan är i en utsatt eller sårbar situation och därför har svårt att säga ifrån eller byta jobb. Vanliga former av exploatering är mycket låga löner, lönestöld, skuldsättning, långa arbetsdagar och utebliven ersättning för extra arbete.

Exempel på arbetskraftsexploatering

Arbetskraftsexploatering kan ta sig många olika uttryck, till exempel kan arbetstagaren:

  • få mindre i lön än vad som är rimligt eller enligt kollektivavtal,

  • tvingas lämna tillbaka delar av lönen i kontanter,

  • behöva arbeta långa dagar utan övertids- eller helgerersättning,

  • inte få den vila, ledighet eller semester som lagen kräver,

  • tvingas arbeta utan skyddsutrustning eller trots sjukdom/skada.

Hur går utnyttjandet till?

Arbetskraftsexploatering och tvångsarbete kan på ytan se ut som vanligt arbete. Ofta kontrolleras de utsatta genom subtila och psykologiska medel, utan hot, våld eller fysisk tvång. Personen kan röra sig relativt fritt, men är ändå bunden till förövarna genom olika former av psykologiskt tvång och beroende. Det kan handla om omfattande skuldsättning, hot, desinformation eller begränsning av sociala kontakter utanför arbetet.

Utländska arbetstagare som saknar eller bara har tillfälliga uppehållstillstånd kan extra lätt utnyttjas, eftersom kriminella arbetsgivare använder deras situation som ett kontrollmedel.

Vem utsätts för arbetskraftsexploatering?

De som utsätts för arbetskraftsexploatering i Sverige är oftast utländska arbetstagare, både från EU-länder och länder utanför EU. Det gäller personer både med och utan arbetstillstånd, men även svenska medborgare har identifierats som utsatta. De utsatta har ofta låg kunskap om sina rättigheter och är sällan med i facket, vilket gör dem mer sårbara.

De flesta som identifieras som utsatta för arbetskraftsexploatering i Sverige är män. I vissa branscher – som städning, hushållsarbete, au pair-arbete samt skönhets- och massagesalonger är det dock kvinnor som utgör majoriteten av de utsatta.

Inom vilka branscher förekommer arbetskraftsexploatering?

Arbetskraftsexploatering förekommer oftast i branscher med låga löner, osäkra anställningar och låga utbildningskrav. Det är vanligt i arbeten som är tillfälliga, säsongsbaserade eller utförs på avskilda platser, till exempel av säsongsarbetare, utstationerade arbetstagare eller personer som anställts genom bemanningsföretag.

Exploatering sker också i branscher med långa och komplexa leverantörskedjor, där det är svårt att följa upp arbetsvillkoren.

I Sverige liksom i många andra europeiska länder har arbetskraftsexploatering särskilt identifierats inom följande branscher: bygg, städ, skogsbruk, bärplockning, restaurang, transport, livsmedelsindustri, fabriksarbete, hotell och turism, detaljhandel, biltvättar och bilverkstäder, skrothandel, nagel- och massagesalonger samt hushållsarbete.

Hur kan vi jobba mot arbetskratsexploatering?

Det kan vara svårt att upptäcka arbetskraftsexploatering och människohandel om vi inte arbetar aktivt med frågan. De utsatta är ofta rädda eller har lågt förtroende för myndigheter. Genom att yrkesverksamma och andra lär sig känna igen tecken på exploatering och människohandel kan fler bidra till att upptäcka utsatta personer.

Vi behöver också arbeta förebyggande. Det kräver insatser från olika aktörer på flera nivåer samtidigt, till exempel:

  • Riktade insatser mot potentiella brottsoffer

  • Informationsinsatser mot konsumenter och uppköpare

  • Åtgärder mot kriminella företag

Eftersom arbetskraftsexploatering ofta sker inom ordinarie strukturer behöver det förebyggande arbetet även stärka systemet, till exempel genom upphandlingsrutiner och arbetsplatsinspektioner som identifierar luckor och skapar hinder för exploatering.

Frågor och svar

Arbetslivskriminalitet handlar om allvarliga och medvetna lagbrott inom arbetslivet. Det kan till exempel vara att företag utnyttjar arbetstagare, fuskar med skatter och avgifter, eller bryter mot regler för att få konkurrensfördelar. Ofta sker det organiserat och på ett sätt som påverkar både arbetstagare, seriösa företag och samhället negativt.

Delegationen mot arbetslivskriminalitet har definierat begreppet så här:

”Arbetslivskriminalitet är kvalificerade förfaranden som strider mot bestämmelser i författningar eller avtal och som rör arbetslivet. Vid bedömningen av om ett förfarande är kvalificerat ska särskilt beaktas om förfarandet innebär att arbetstagare utnyttjas, innebär att konkurrensen snedvrids, utförs i organiserad form eller systematiskt, eller är av allvarlig eller omfattande karaktär.”

Arbetslivskriminalitet omfattar många olika typer av brott och överträdelser av lagar och regler i arbetslivet. Det kan till exempel handla om skattebrott, bidragsbedrägerier, penningtvätt eller brott mot arbetsmiljöregler.

De allvarligaste formerna av arbetslivskriminalitet är människohandel för tvångsarbete och arbetskraftsexploatering. För kriminella aktörer kan exploatering av arbetskraft vara mycket lönsamt.

Arbetsgivare som utnyttjar personer för arbete begår ofta även andra former av arbetslivskriminalitet. Människohandlare och kriminella företagare använder ofta legitima affärsstrukturer för att dölja sin verksamhet och maximera vinsterna. Exempel på sådana strategier är:

  • Att använda underleverantörer

  • Utstationering av arbetstagare

  • Brevlådeföretag

  • Falskt egenföretagande

På så sätt blir arbetskraftsexploatering både en del av och ett sätt att tjäna pengar på annan arbetslivskriminalitet.

Den exakta omfattningen av arbetskraftsexploatering i Sverige är okänd eftersom det är en dold kriminalitet som ofta förblir oupptäckt. Riksrevisionen uppskattar att tiotusentals personer i Sverige har ökad risk att utnyttjas.

Antalet identifierade brottsoffer har ökat under de senaste åren. År 2024 identifierade regionkoordinatorer mot människohandel drygt 230 personer som utsatts för arbetskraftsexploatering. Två tredjedelar var män. De flesta arbetade inom hotell- och restaurangbranschen, byggbranschen och grön näring.

Mellan 2019 och 2022 ökade antalet identifierade offer för tvångsarbete globalt med 47 procent. Tvångsarbete är idag den vanligaste formen av exploatering bland offer för människohandel, både i Sverige och globalt.

Både migranter med och utan uppehållstillstånd kan utnyttjas i arbetskraftsexploatering. Förövarna använder ofta personens osäkra vistelsestatus som ett kontrollmedel och hotar med att anmäla dem till myndigheterna.

I många fall är uppehållstillståndet kopplat till arbetet, vilket gör att den utsatta riskerar att förlora både jobbet och rätten att stanna i landet om hen säger ifrån. Arbetstagare kan också hotas med uppsägning, utebliven lön eller andra repressalier.

Att vara migrant kan i sig innebära en utsatt situation. Många saknar språkkunskaper, kännedom om sina rättigheter eller kunskap om vart man kan vända sig för hjälp. Andra har försörjningsansvar för familjemedlemmar i hemlandet, vilket gör dem extra beroende av inkomsten.

Under de senaste åren har i huvudsak personer från följande länder identifierats: Ukraina, Thailand, Vietnam, Filippinerna, Uzbekistan och Kina.

Tvångsarbete är när någon tvingas arbeta mot sin vilja, ofta genom hot, påtryckningar eller utnyttjande. Personen har inte själv valt arbetet fritt och kan inte lämna det utan risk för bestraffning. 

Tvångsarbete definieras av Internationella arbetsorganisationen (ILO) i dess konvention om tvångs- eller obligatoriskt arbete, som Sverige har godkänt.

Enligt ILO:s definition är tvångsarbete:

”Varje arbete eller tjänst, som avfordras en person under hot om något slag av straff och till vars utförande ifrågavarande person icke erbjudit sig av fri vilja.”

Definitionen består av tre kriterier: 

  1. Arbete eller tjänst omfattar alla typer av arbete, oavsett verksamhet eller sektor, inklusive den informella ekonomin.
  2. Hot om straff avser ett stort antal straff som används för att tvinga någon att arbeta.
  3. Fri vilja avser en arbetstagares fria och informerade samtycke till att ta ett arbete och frihet att lämna när som helst. 

 

Skuldslaveri innebär att en person tvingas arbeta för att betala av skulder som uppstått i samband med att hen fått sitt arbete.

Migrantarbetare behöver ibland betala höga rekryteringsavgifter till arbetsgivare eller rekryteringsbyråer i sitt hemland för att få ett jobb i Sverige. De kan också krävas på påhittade extrakostnader för exempelvis visum, transport, mat eller boende.

För att klara dessa kostnader tvingas många ta lån med höga räntor eller pantsätta egendom. Det gör att de ofta är skuldsatta redan innan de anländer till Sverige.

Skulderna gör arbetstagaren beroende av arbetsgivaren och arbetet i Sverige – ett beroende som utnyttjas i exploaterande syfte.

Människohandel för tvångsarbete betyder att någon utnyttjar en persons utsatthet för att tvinga hen att arbeta. Personen har mycket små möjligheter att välja något annat och hamnar i en situation av tvång eller nöd. Brottet består av tre delar:

  1. Någon gör en handelsåtgärd – till exempel rekryterar, transporterar eller tar emot en person.

  2. Det sker med otillåtna medel, som hot, våld, bedrägeri eller utnyttjande av någons sårbarhet.

  3. Det sker i syfte att exploatera personen, till exempel genom tvångsarbete.

Alla tre delar måste vara uppfyllda för att det ska räknas som människohandel. 

Om den utsatta personen är under 18 år krävs inte att otillåtna medel har använts. Det räcker att avsikten att exploatera finns, för brott har begåtts även om utnyttjandet ännu inte skett.

Personer som utsätts för människohandel för tvångsarbete tvingas ofta arbeta mycket långa dagar för låg eller ingen lön. De kan utsättas för hot, våld eller sexuella övergrepp, hållas i skuld eller hindras från att röra sig fritt.

Aktörer som begår brott på arbetsmarknaden kombinerar ofta olika typer av arbetslivskriminalitet. Därför samarbetar flera myndigheter för att stoppa problemen.

Sedan 2018 samordnas arbetet av Arbetsmiljöverket, tillsammans med Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polisen, Skatteverket och Åklagarmyndigheten.

Syftet är att upptäcka och bekämpa arbetslivskriminalitet, särskilt:

  • Kriminell ekonomi

  • Organiserad brottslighet i företag

  • Människohandel och människosmuggling

  • Arbetskraftsexploatering

Arbetet sker både nationellt och regionalt, bland annat via sju Center mot arbetslivskriminalitet (AKC) i Göteborg, Malmö, Norrköping, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro.

År 2022 lanserades också en nationell strategi mot arbetslivskriminalitet. 

Läs mer:  

 

Publiceringsdatum: 8 oktober 2025

Senast uppdaterad: 8 oktober 2025