Upptäck och förebygg arbetskraftsexploatering
Ett stort antal aktörer kan bidra till att förebygga och bekämpa människohandel för tvångsarbete och annan arbetskraftsexploatering. Det behövs kunskap om både vad du kan bidra med men också vilka andra aktörer som finns att samverka med.
Kunskaps- och metodstöd om arbetskraftsexploatering
Få kommuner inkluderar människohandel i sin kartläggning och åtgärdsplan kring lokala brottsproblem. Det är även få utsatta brottsoffer för arbetskraftsexploatering som upptäcks vid myndighetsgemensamma arbetsplatsinspektioner.
Personer som är utsatta för arbetskraftsexploatering ses inte heller alltid som brottsutsatta. Därför vara svårt för dem att få rätt bemötande och bedömning från myndigheter.
Jämställdhetsmyndigheten tagit fram två kunskapsmaterial om arbetskraftsexploatering. Här får du kunskap för att förstå, upptäcka och förebygga exploatering. Kunskapsstödet finns i en kort och lång version.
Kunskapsöversikt: Människohandel för tvångsarbete och annan arbetskraftsexploatering
Metodstöd: Det här bör du veta - människohandel för tvångsarbete och arbetskraftsexploatering
Att upptäcka arbetskraftsexploatering
För att upptäcka arbetskraftsexploatering och människohandel krävs att vi arbetar aktivt. Utsatta personer kan vara rädda eller ha lågt förtroende för myndigheter. De kanske inte ser sig som utsatta och söker sällan stöd.
Förövarna döljer också exploateringen på olika sätt. Detta ställer höga krav på yrkesverksamma för att kunna identifiera utsatta brottsoffer. Genom att känna igen indikatorer för exploatering och människohandel kan fler bidra till att upptäcka utsatta personer.
Brottsoffer behöver få tillgång till stöd och sina rättigheter tillgodosedda. Genom att upptäcka exploaterade arbetstagare kan vi motverka arbetslivskriminalitet och osund konkurrens. Det bidrar till att bekämpa och lagföra den organiserade brottsligheten som ligger bakom människohandel och exploatering.
-
På arbetsplatsinspektioner
-
Genom att företag och offentliga aktörer kontrollerar sina leverantörer
-
På arbetsplatser av exempelvis kollegor eller kunder
-
I upphandlingsprocesser och uppföljning av avtal
-
Inom välfärdssystemet och vid andra myndighetskontakter
Genom att känna igen indikatorer för exploatering och människohandel kan fler bidra till att upptäcka utsatta personer.
Det kan till exempel handla om att se tecken på att det förekommer kontroll av arbetstagaren, arbetstagaren eller arbetsgivarens uppträdande, arbetsmiljö och hälsa eller indikatorer kopplade till lön och andra finansiella transaktioner.
I broschyren Människohandel för tvångsarbete och annan arbetskraftsexploatering finns en lista på indikatorer
Personer utsatta för arbetskraftsexploatering kan vara rädda eller ha lågt förtroende för myndigheter. De kan oroa sig för negativa konsekvenser om de anmäler exploateringen.
Det kan också vara så att de inte ser sig som utnyttjade och är nöjda med sina arbetsvillkor, i och med att de tjänar mer än i sina hemländer. Detta trots att lön och villkor är långt under vad som gäller enligt svenska kollektivavtal.
Förövarna försöker också dölja exploateringen på olika sätt. Långa leveranskedjor eller arbete som utförs på natten eller på avlägset belägna platser gör det svårt för myndigheterna att upptäcka exploateringen.
Sverige har genom internationella konventioner åtagit sig att ge stöd till personer som utsatts för människohandel. I första hand är det kommunernas ansvar att erbjuda stöd och hjälp till brottsoffer enligt socialtjänstlagen. Manual vid misstanke om människohandel beskriver stöd- och skyddsprocessen i Sverige.
Ofta efterfrågar brottsoffren juridiskt stöd och möjlighet till att kräva ekonomisk kompensation eller begära in obetalda löner. Brottsutsatta behöver också information, boende, skydd, akut vård eller stöd i återvändande.
Potentiella offer för människohandel och människoexploatering kan beviljas ett tillfälligt uppehållstillstånd för 30 dagars betänketid. Det ger dem möjlighet att överväga om de vill delta i en eventuell rättsprocess.
Utländska personer som utnyttjats i människohandel eller människoexploatering ansöka om stöd för att återvändande genom Återvändandeprogrammet.
Om du misstänker att någon kan vara ett potentiellt offer för arbetskraftsexploatering eller människohandel, dokumentera dina misstankar och kontakta polisen. Polisen har även en särskild tipsfunktion för arbetslivskriminalitet som du hittar här: Tipsa polisen vid misstanke om arbetskraftsexploatering
Ge information om var brottsoffer kan få stöd. Socialtjänsten har ansvar för att ge stöd till brottsoffer enligt socialtjänstlagen. Civilsamhällesorganisationer och fackföreningar kan också ge kompletterande stöd till offer för arbetskraftsexploatering.
Nationella samordningen mot prostitution och människohandel har en stödtelefon där du som yrkesverksam kan få konsultation och vägledning vid misstänkt människohandel.
Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel i din region kan erbjuda praktiskt konsultation och vägledning i ärenden som rör människohandel. De är anställda inom socialtjänsten och utgör en del av den nationella samordningen mot prostitution och människohandel.
Att förebygga arbetskraftsexploatering
Att förebygga arbetskraftsexploatering kräver insatser på flera olika nivåer samtidigt. Arbetet behöver rikta sig mot både potentiella brottsoffer, konsumenter, uppköpare och företag.
Ofta sker exploateringen inom ordinarie strukturer. Därför behöver det förebyggande arbetet behöver innehålla administrativa åtgärder som identifierar luckor och skapar hinder inom systemet.
Exempel på förebyggande åtgärder
-
Rutiner för offentlig upphandling. Både förebyggande rutiner, uppföljningar och identifiering av exploatering behövs.
-
Krav på leverantörer, särskilt inom risksektorer som bygg, städ, jordbruk, restaurang och transport.
-
Ställa krav på transparens och ansvar från företag. Konsumenter och allmänheten kan också bidra genom att undvika tjänster eller varor som verkar vara ”för billiga”.
-
Informationsinsatser om rättigheter på svensk arbetsmarknad riktade till utländska arbetstagare.
-
Stärkt samarbete mellan olika myndigheter och arbetsmarknadens parter för att dela information, identifiera offer och erbjuda rådgivning och stöd.
-
Proaktiva arbetsplatsinspektioner från myndigheter inom risksektorer.
-
Tillgång till säkra och tillgängliga mekanismer för arbetstagare att rapportera exploatering.
-
Stöd till utsatta, bland annat till lågtröskelstöd såsom juridiskt stöd, boenden och rådgivning.
Hur kan olika aktörer bidra för att förebygga exploatering?
Polisen och Åklagarmyndigheten ansvarar för att få förövare lagförda. Endast en liten del av de anmälda och utredda fallen gällande människohandel och människoexploatering leder till åtal och fällande dom.
Rättsväsendet spelar också en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet och för att möjliggöra för brottsoffer att få upprättelse och ersättning.
Under utredningen behöver också brottsoffrets rättigheter säkerställas. Det sker genom att samverka med socialtjänst och hänvisa till stödinsatser, ansöka om betänketid, säkerställa brottsoffrens säkerhet och utse målsägandebiträde.
Delegationen mot arbetslivskriminalitet rekommenderar att Polisen och Åklagarmyndigheten samarbetar närmare i fall av människoexploatering och människohandel i syfte att förbättra förundersökningarna. Detta kan bland annat göras genom att oftare ansöka om betänketid för potentiella offer för människohandel.
Läs mer:
Både i företags egen verksamhet, i leverantörskedjorna eller värdekedjor kan människohandel för tvångsarbete och annan exploatering förekomma. Under lång tid har företagens ansvar för att respektera de mänskliga rättigheterna varit frivilligt.
I internationella principer, som FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för ansvarsfullt företagande, fastställs att företag har ansvar för att identifiera, förebygga och stoppa verksamhet som kränker mänskliga rättigheter.
Sedan 2024 finns tre viktiga EU-förordningar och direktiv som reglerar företagens ansvar:
EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet
På engelska heter det ’Corporate Sustainabiliy Due Diligence Directive’ (CSDDD). Direktivet innebär att vissa företag, som är verksamma inom EU, måste utföra så kallad ”tillbörlig aktsamhet” i sin leverantörskedja i förhållande till mänskliga rättigheter och miljö. Direktivet omfattar cirka 5500 företag inom EU. Direktivet antogs i maj 2024. Senast juli 2026 ska direktivet införlivas i nationell lagstiftning.
EU-förordningen om förbud mot produkter som tillverkats genom tvångsarbete på unionens marknad
Förordningen förbjuder produkter som har tillverkats med tvångsarbete att säljas i EU, oavsett om tvångsarbetet skett inom eller utanför EU. Produkter i alla sektorer och företag av alla storlekar omfattas. Förordningen trädde i kraft i december 2024 och kommer att börja tillämpas från och med december 2027. ´
EU-direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD). Det kräver att stora företag offentligt rapporterar bland annat om identifierade risker kopplat till mänskliga rättigheter och hur dessa hanteras av företaget. Direktivet trädde i kraft 2024 och gäller för företag av olika storlek.
Vad innebär tillbörlig aktsamhet för företag?
EU:s direktiv om tillbörlig aktsamhet (2024) kräver att företag hanterar potentiella risker för människor och miljö. Processen kallas Human Rights Due Diligence (HRDD) och kan innebära att företaget:
-
Utvecklar interna rutiner för att hantera risker för arbetskraftsexploatering.
-
Granskar och följer upp leverantörer och avtalspartner.
-
Övervakar arbetsvillkor, till exempel genom intervjuer eller kontroller.
-
Säkerställer ansvarsfull rekrytering i leverantörskedjor.
-
Informerar arbetstagare om deras rättigheter och klagokanaler.
-
Samarbetar med fackförbund och civilsamhället för att förebygga eller åtgärda överträdelser.
Företag som arbetar med tillbörlig aktsamhet bidrar till att förebygga arbetskraftsexploatering och skydda mänskliga rättigheter i hela sin verksamhet och leverantörskedja.
Läs mer:
År 2023 infördes lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Kommuner kan säkerställa att arbetslivskriminalitet och arbetskraftsexploatering inkluderas de i lägesbilder och åtgärdsplaner som tas fram.
Kommunerna kan förebygga arbetskraftsexploatering och människohandel för tvångsarbete i sin offentliga upphandling. Även de som övervakar kontrakten och utför revisioner eller platsbesök kan identifiera exploaterade arbetstagare.
Enligt socialtjänstlagen ska socialnämnden även erbjuda brottsofferstöd. Detta omfattar personer utsatta för arbetskraftsexploatering och människohandel för tvångsarbete. Socialnämnderna också ansöka om tillfälligt uppehållstillstånd för betänketid.
Olika kommunala funktioner kan utbildas i att känna igen indikatorer och identifiera misstänkt arbetskraftsexploatering. Till exempel miljö- och hälsoskydds-, brandskydds- och livsmedelsinspektörer kan upptäcka tecken på exploatering under rutinuppgifter och inspektioner.
Läs mer:
Kongressen för lokala och regionala myndigheter - Empowering cities and regions to combat human trafficking for labour exploitation
Arbetet med offentlig upphandling är central för att förebygga människohandel för tvångsarbete och annan arbetskraftsexploatering. Många upphandlingar sker inom sektorer där arbetskraftsexploatering har identifierats. Arbetet kan ske i fyra steg:
-
Identifiera och bedöm risker.
Sker upphandlingen inom en riskbransch?
-
Integrera ett förebyggande perspektiv i hela upphandlingsprocessen. Genom anbudsfasen, tilldelningskriterier, avtalsförpliktelser och uppföljningar.
-
Gör praktiska åtgärder för att förebygga och identifiera exploatering.
Till exempel genom avtalsklausuler, inhämtande av information om leverantörskedjor, uteslutning av leverantörer, kvalitet före lägsta pris eller hantering av onormalt låga anbud.
-
Genomför löpande uppföljning och tillsyn för att säkerställa att leverantörerna följer villkoren i avtalet.
Upphandlingsmyndigheten har stödmaterial på sin webbplats. Där finns särskilda stödmaterial kring till exempel arbetslivskriminalitet, riskbedömningar för oskäliga arbetsvillkor, arbetsrättsliga villkor, samarbete med underleverantörer, uteslutning av leverantörer, onormalt låga anbud, utvärdering och uppföljning.
Lästips!
Fackförbund spelar en viktig roll mot arbetskraftsexploatering. Tillsammans med arbetsgivarorganisationer har de god kunskap om problem inom sina sektorer, vilket gör dem till viktiga samarbetspartners.
Fackförbund kan identifiera och stödja utsatta arbetstagare. De kan informera om kollektivavtal och rättigheter, övervaka löner och avtal, samt hjälpa medlemmar att kräva tillbaka obetalda löner eller förhandla med arbetsgivare.
De flesta fackförbund stödjer bara sina medlemmar, men vissa hjälper även icke-medlemmar, inklusive migrantarbetare. Exempelvis startade Fastighetsanställdas Förbund 2023 ett regionalt nätverk mot arbetslivskriminalitet, och andra fackförbund som Fackligt Center för Papperslösa och Solidariska Byggare har liknande stödinsatser.
Civilsamhället en viktig roll när det gäller att identifiera och stödja utsatta för arbetskraftsexploatering. De är centrala för att komplettera insatser som genomförs av offentliga aktörer. Bland annat kan de bidra med att hjälpa brottsoffer som inte vill, eller vågar, kontakta eller samarbeta med myndigheterna. De kan även hjälpa utsatta som vill polisanmäla eller kräva ersättning.
Flera civilsamhällesorganisationer erbjuder till exempel juridisk rådgivning, skyddade boenden, socialt stöd och stöd i en återvändandeprocess.
Civilsamhället spelar också en viktig roll i att utveckla nya metoder och arbetssätt i det förebyggande arbetet.
Några civilsamhällesorganisationer som arbetar mot arbetskraftsexploatering:
Människohandel och arbetskraftsexploatering kan bara upphöra när efterfrågan på extremt billiga varor och tjänster minskar. Huvudansvaret ligger hos företag och uppköpare, men även konsumenter kan påverka. Risk finns inom till exempel städ, bygg, restaurang, nagel- och massagesalonger.
Konsumenter kan bidra genom medvetna köp, kräva transparens och uppmärksamma tecken på exploatering, som orimligt låga priser eller bristande arbetsförhållanden.
Tips för konsumenter:
-
Kontrollera priset – är det ”för bra för att vara sant”?
-
Be om kvitto.
-
Kontrollera att företaget har F-skatt.
-
Observera arbetsmiljö och arbetstider.
Om något verkar fel, kontakta företaget eller tipsa myndigheterna.
Läs mer:
Arbetsplatsinspektioners roll mot arbetskraftsexploatering
Arbetsplatsinspektioner hjälper till att upptäcka exploatering, bedöma arbetsvillkor och komma i kontakt med utsatta arbetstagare. De kan också verka förebyggande genom att avskräcka kriminella arbetsgivare.
Även om inspektörer inte alltid kan kontrollera löner eller arbetstider kan de observera tecken på exploatering. Den som misstänker missförhållanden bör tipsa polisen och kan samtidigt informera arbetstagare om deras rättigheter och kollektivavtal.
Vid inspektioner kan fokus ligga på:
-
Lön och anställningsavtal
-
Arbetstider och arbetstillstånd
-
Arbetsmiljörisker och säkerhet
-
Allmänna arbetsvillkor
Lästips!
European crime prevention network (EUCPN) har tagit fram en verktygslåda mot arbetsrelaterad brottslighet. Materialet innehåller stöd för analys och förebyggande strategier för arbetsrelaterad brottslighet. Materialet är på engelska.
Del 2: Toolbox on work-related crime - Labour exploitation: situational prevention
Publiceringsdatum: 8 oktober 2025
Senast uppdaterad: 14 oktober 2025