Lagar, konventioner och andra styrande dokument
Det finns flera lagar och ramverk på nationell, europeisk och nationell nivå som styr arbetet med att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel.
Här hittar du rapporter från både Jämställdhetsmyndigheten och andra aktörer. Främst myndigheter i Sverige men också från internationella aktörer. Rapporterna är indelade i tre ämnen och ligger kronologiskt, nyast överst.
Rapporter och andra publikationer om prostitution.
Om kommersiell sexuell exploatering av barn och unga i norra Sverige 2023.
Genväg till forskning är VKV:s (Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer) forskningsbaserade faktablad.
I denna genväg till forskning presenteras aktuell forskning om sambandet mellan våld, prostitution och människohandel för sexuella ändamål. En redogörelse görs för olika sätt att förstå och definiera våldet, för våldets förekomst och dess konsekvenser samt hur personer som säljer sex hanterar de risker som prostitutionen medför. Rapporten finns under rubriken Utsatthet.
Genväg till forskning: Våld i samband med prostitution och människohandel för sexuella ändamål
Sedan juni 2021 har Jämställdhetsmyndigheten haft i uppdrag att stärka sitt arbete mot sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel. Arbetet ska slutredovisas i mars 2024. Denna rapport utgör en delrapportering av det arbete som genomförts under 2022, de resultat och effekter som uppvisats under året samt en analys gällande områden i behov av fortsatt utveckling.
Ett fortsatt stärkt arbete mot prostitution och människohandel, Jämställdhetsmyndigheten 2023
Som första land i världen införde Sverige 1999 en lag som kriminaliserar köp av sex. Därefter har flera länder följt det svenska exemplet, till exempel Frankrike, Kanada, Nordirland, Irland, Island, Israel och Norge. NSPM har tagit fram en broschyr om hur lagen kom till, varför, hur det fungerar i verkligheten och den juridiska och politiska utvecklingen kring prostitution och människohandel i Sverige. Broschyren är på engelska.
Prostitution policy in Sweden - targeting demand, NSPM, 2022
Analysen visar att kvinnor som flytt kriget utnyttjas i prostitution i Sverige. Det finns tendenser att personer på olika sätt försöker utnyttja flyktingars utsatthet och brottsutredningar om prostitution och människohandel har inletts. Samtidigt har det satsats mycket på förebyggande arbete, vilket har visat sig vara framgångsrikt.
Lägesanalys: Ökad utsatthet för ukrainska kvinnor på flykt, Jämställdhetsmyndigheten 2022
Jämställdhetsmyndigheten fick 2021 i uppdrag att stärka arbetet mot att barn och unga respektive vuxna utnyttjas i prostitution och människohandel. I uppdraget ingår att kartlägga förekomsten av, samt sprida kunskap om behov av, särskilda insatser för både vuxna och barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och som utnyttjas inom prostitution eller utsätts för människohandel. Denna rapport redovisar uppdraget.
Brister i kunskap, stöd och insatser, Jämställdhetsmyndigheten 2022
Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att stärka arbetet mot prostitution och människohandel inom flera områden. Myndigheten ska bland annat stärka det förebyggande arbetet, ge ökat kompetensstöd för yrkesverksamma samt förstärka arbetet med regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel. Myndigheten har valt att fokusera på två satsningar för att stärka det förebyggande arbetet: behandlingsmetoder för sexköpare och sexuella övergrepp av svenskar utomlands.
Förstärkt arbete mot prostitution och människohandel, Jämställdhetsmyndigheten 2022
Uppföljningen ger en samlad bild av rättsväsendets hantering av brottstypen från upptäckt och anmälan till dom, samt vad som karaktäriserar de anmälda brotten. Rapporten presenterar även en särskild analys av vad det skulle innebära om en person som befinner sig i prostitution, juridiskt skulle ses som målsägande. Rapporten ska kunna användas som ett kunskapsunderlag för både beslutsfattare som yrkesverksamma på området.
Köp av sexuella tjänster - en uppföljning av lagens tillämpning, Brå, 2022
Jämställdhetsmyndigheten har haft i uppdrag att stärka arbetet mot att barn, unga respektive vuxna utnyttjas i prostitution och människohandel samt att kartlägga omfattningen av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Sverige. I denna rapport redogör Jämställdhetsmyndigheten för uppdraget som även innefattar att samla och sprida kunskap, stödmaterial samt goda exempel på insatser och myndighetssamverkan.
Prostitution och människohandel, Jämställdhetsmyndigheten, 2021
Undersökningen visar att många typer av sexuella trakasserier och sexuella övergrepp är vanligt förekommande i befolkningen. Kvinnor drabbas i betydligt högre utsträckning än män, och homosexuella, bisexuella och transpersoner mer än befolkningen generellt. Yngre personer är mer utsatta än äldre.
Rapporten bygger på resultaten från en befolkningsundersökning som genomfördes på regeringens uppdrag under 2017. I rapporten beskrivs bland annat resultat om sexuella trakasserier och våld, sexlivet, sex, relationer och egenmakt, sex mot ersättning, sexualitet och digitala arenor, pornografianvändning och sexuell hälsa, reproduktiv hälsa samt sex- och samlevnadsundervisning.
I december 2013 fick Länsstyrelsen i Stockholm i uppdrag av regeringen att kartlägga och samla kunskap om prostitutionens omfattning i Sverige (U2013/6848/JÄM). Uppdraget innebar att analysera prostitutionens utbredning, omfattning och former, bland annat trender, kontaktvägar och vilka som köper och säljer sexuella tjänster samt beskriva den internationella utvecklingen på området. Arbetet resulterade i bland annat omfattningskartläggningen Prostitutionen i Sverige 2014.
Prostitution i Sverige 2014 - en omfattningskartläggning, Länsstyrelsen Stockholm (pdf)
Rapporten inleds med en övergripande sammanfattning av de olika delrapporterna därefter ett antal övergripande tema samt avslutningsvis forskargruppens rekommendationer.
Delrapporterna redovisar bland annat kartläggningar om arbetet med prostitution, en beskrivning av insatser till personer med erfarenhet av att köpa sex/problematiskt sexuellt beteende (KAST) och en utvärdering av de stöd och skyddsverksamheter som finns för individer som befinner sig i prostitution.
Utvärderingen visar bland annat att förbudet mot köp av sexuell tjänst som infördes 1999 har haft avsedd effekt och utgör ett viktigt instrument för att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål.
Syftet med utvärderingen har varit att undersöka hur förbudet i praktiken fungerar och vilka effekter kriminaliseringen har haft för förekomsten av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Sverige.
Förbud mot köp av sexuell tjänst, en utvärdering 1999-2008, Statens offentliga utredningar, 2010
Rapporter och andra publikationer om människohandel och människoexploatering.
Tvångsarbete är nu vanligare när det gäller upptäckta fall av människohandel än människohandel för sexuella ändamål. Under 2023 identifierade regionkoordinatorerna 189 personer som exploaterades som arbetskraft och 182 personer för sexuella ändamål. De upptäckte också fler män och pojkar. Ökningen beror på att myndigheterna prioriterar insatser mot arbetskraftsexploatering och arbetar mer intensivt med frågan.
Rapporten visar också att det totala antalet barn som identifierades minskade under 2023 jämfört med tidigare år. Siffrorna visar att det är färre flickor som har identifierats. Nedgången beror troligtvis inte på att flickor utnyttjats i mindre grad under året. Bedömningen är att det beror på förändrade möjligheter för samverkan och identifiering av brott.
Regionkoordinatorernas statistik om människohandel och människoexploatering 2023, Jämställdhetsmyndigheten, 2024
Denna rapport redovisar och analyserar alla mål mellan 2018-2023 där man prövat straffrättsligt ansvar för arbetskraftsexploatering i svensk domstol. Totalt rör det som om sju ärenden. Rapportens syfte är att ge en översikt av domstolsavgörandena och att identifiera några av de särskilda svårigheter som lagföring av dessa två brott för med sig.
I rapporten lyfts även översiktligt frågor om de möjligheter som finns inom straffrättsprocessen och civilrättsligt att söka ersättning för utebliven lön. Frågan är aktuell för många som utsatts för arbetskraftsexploatering. Rapporten innehåller även resultaten av en kortare intervjustudie med yrkesverksamma som varit del av arbetet med de ärenden som rapporten analyserar.
Rapporten är utförd av Märta Johansson och har tagits fram inom projektet CAPE III vilket är ett samarbete mellan Jämställdhetsmyndigheten och Östersjöstaternas råd.
Människohandel och människoexploatering på den svenska arbetsmarknaden. En uppföljning, CBSS, 2024.
Studien har genomförts av Spaniens nationella rapportör om människohandel, inom ramen för Spaniens ordförandeskap i EU. Den är en analys av hur den organiserade brottsligheten använder sig av internet för att bedriva människohandel, utmaningar och goda exempel på metoder emot detta. 22 av EU:s medlemsländer har bidragit till studien, varav Sverige var ett.
GRETA består av 15 medlemmar som är oberoende och opartiska experter från olika bakgrunder. Här finns information om de utvärderingsrundor som genomförts i Sverige. Här finns också resultat och rekommendationer från de utvärderingar GRETA genomförde. Rapporten från 2023 återfinns här.
GRETA publishes its third report on Sweden - Action against Trafficking in Human Beings (coe.int)
Polismyndighetens årliga rapport om människohandel för sexuella och andra ändamål. 2022 års rapport lyfter fram att Ukraina var det näst vanligaste ursprungslandet för utsatta under 2022, medan det 2021 var det femte vanligaste.
Människohandel Lägesrapport 24 (2).pdf
En två år lång kartläggning över sexuell exploatering kopplat till massageindustrin och striptease-”branschen” är nu färdigställd. Rapporten visar hur verksamheterna är kopplade till den organiserade brottsligheten och vanligt förekommande.
"Varför tog ni just oss? Alla håller ju på med det!", Polismyndigheten, 2023
Rapporten är en del av ett projekt, ELECT THB, som syftar till att öka identifieringen och utredningar av brottsoffer för människohandel, för sexuella ändamål och människoexploatering. Datan i rapporten kommer från Estland, Finland, Lettland, Polen och Ukraina, och baseras på människohandlare och andra aktörers tillvägagångssätt och rutter.
2022 års statistik från regionkoordinatorerna, som arbetar mot prostitution och människohandel i olika delar av landet, visar att kvinnor främst utnyttjats för sexuella ändamål. Männen utnyttjats främst som arbetskraft. Det visar en analys framtagen av den nationella samordningen mot prostitution och människohandel.
Delegationen mot arbetslivskriminalitet har i uppdrag att, ur ett samhällsövergripande perspektiv, verka samlande och stödjande i förhållande till aktörer som arbetar att motverka arbetslivskriminalitet och främja samverkan och erfarenhetsutbyte dem emellan.
Delegationen redovisar i detta delbetänkande arbetet med följande uppdrag:
Jämställdhetsmyndigheten fick 2021 i uppdrag att stärka arbetet mot att barn och unga respektive vuxna utnyttjas i prostitution och människohandel. I uppdraget ingår att kartlägga förekomsten av, samt sprida kunskap om behov av, särskilda insatser för både vuxna och barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och som utnyttjas inom prostitution eller utsätts för människohandel. Denna rapport redovisar uppdraget.
Brister i kunskap, stöd och insatser, Jämställdhetsmyndigheten, 2022
United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC) årliga rapport för året 2022 om människohandel är den sjunde i sitt slag. Rapporten ger en översyn av de traffickingmönster och flöden som upptäckts under covid-19-pandemin. Rapporten täcker 141 länder och ger en översikt på människohandel på global, regional och nationell nivå, genom att analysera människohandelsfall som upptäckts mellan 2018 och 2021. Ett stort fokus i denna upplaga av rapporten är på trender för upptäckter och fällande domar. Resultatet i form av en analys av sammanfattningar i 800 rättsfall som avgjordes mellan 2012 och 2020, ger närmare insikter om brottet, dess offer, förövare och hur människohandel kommer till myndigheternas kännedom.
Global Report on trafficking in persons 2022, UNODC
GRETA består av 15 medlemmar som är oberoende och opartiska experter från olika bakgrunder. Här finns information om de utvärderingsrundor som genomförts i Sverige. Här finns också resultat och rekommendationer från de utvärderingar GRETA genomförde.
Sweden - Action against Trafficking in Human Beings, Europarådet, 2022
Jämställdhetsmyndigheten bedömer att det finns en ökad risk att ukrainska flyktingar utsätts för människohandel, arbetskraftsexploatering och prostitution i Sverige. Vi har tillsammans med andra myndigheter och organisationer från civilsamhället uppdaterat lägesbilden för människor på flykt från Ukraina. En majoritet av dessa är kvinnor och barn.
Lägesanalys: Risk att kvinnor och barn utnyttjas i vinter, Jämställdhetsmyndigheten, 2022
År 2021 har de kvinnor som regionkoordinatorerna identifierat i ärenden om misstänkt människohandel eller människoexploatering främst utnyttjats för sexuella ändamål, medan männen främst utnyttjats som arbetskraft. Det visar en analys framtagen av den nationella samordningen mot prostitution och människohandel.
Expertstöd mot människohandel - kända fall 2021, Jämställdhetsmyndigheten, 2022
Denna rapport ger en översikt över initiativ och projekt i Östersjöländernas råd som särskilt bidragit till att förebygga människohandel. Dessutom har den nya upplagan av rapporten den humanitära krisen i Ukraina som ett tematiskt fokus och presenterar åtgärder som vidtagits medlemsländer mot människohandel i samband med krisen och flyktingströmmarna.
Human Trafficking - Baltic Sea Region Round-up Report, Östersjöstaternas råd, 2022
Östersjöstaternas råd publicerar en rapport som går igenom svenska åtal gällande människohandel för tvångsarbete mellan åren 2004-2020. Rapporten ger en översikt över de lagar som ska motverka och bestraffa människohandel för tvångsarbete och människoexploatering, samt de rättsfall som finns på området. Författare av rapporten är Märta Johansson vid Örebro universitet.
Trots att frågan aktualiserats allt mer finns det brister och stora utmaningar i arbetet mot detta brott. En av rapportens slutsatser är att få åtal väckts sedan människohandel för tvångsarbete kriminaliserades i Sverige. Merparten av åtalen rör tiggeri, men få åtal rör tvångsarbete inom branscher som byggbranschen, hotell- och restaurangnäringen eller hushållsnära tjänster, trots att myndigheter har kännedom om förekomsten av tvångsarbete och arbetskraftsexploatering i dessa branscher.
Polismyndighetens rapport Människohandel för sexuella och andra ändamål − lägesrapport 22 avseende 2020 ger Polismyndighetens bild av hur människohandelns omfattning och utbredning i Sverige har förändrats sedan 2019.
Människohandel för sexuella och andra ändamål - lägesrapport 22, Polismyndigheten, 2020
Arbetskraftsexploatering och människohandel, erfarenheter i Sverige och goda exempel från andra länder har tagits fram av Länsstyrelsen, Stockholm 2017. Publikationens syfte är att öka kännedomen om arbetskraftsexploatering och människohandel för tvångsarbete i Sverige, visa på utmaningar samt presentera goda exempel på samverkan mot människohandel från andra länder som tydligt förbättrat sitt arbete i dessa frågor.
Människohandel är en publikation som sammanställer några av de insatser som gjorts sedan 2009 inom ramen för Länsstyrelsens samverkansuppdrag. Sammanställningen publicerades 2017 och fokuserar främst på de operativa insatser som genomfördes inom ramen för uppdraget.
Människohandel - Länsstyrelsen i Stockholms arbete, 2017
Länsstyrelsen har gjort en kartläggning under 2014 för att få en övergripande bild av antalet EU-medborgare som kan befaras vara utsatta för någon form av människohandel och exploatering i Sverige, bland annat i tiggeri eller inom bärbranschen.
Kartläggningen bygger på inhämtad information från polismyndigheter, kommuner, frivilligorganisationer och andra nyckelaktörer genom en enkät. Dessutom har ett antal djupintervjuer genomförts med bland annat polis, socialtjänst, näringsidkare, markförvaltare och åkeriägare.
I rapporten presenteras resultaten av enkätsvaren och behov av insatser.
Utsatta EU-medborgare i Sverige, Länsstyrelsen Stockholm, 2014
Publikationer som fokuserar på människohandel och exploatering av barn.
Jämställdhetsmyndigheten har tagit fram en omfattande kartläggande litteraturöversikt gällande metoder och arbetssätt för att förebygga sexuell exploatering av barn, sexuella övergrepp mot barn, prostitution samt människohandel för sexuella ändamål.
Att förebygga sexuell exploatering, Jämställdhetsmyndigheten, 2022
Studien visar att sexköpsbrott mot barn ofta handlar om allvarliga sexuella utnyttjanden, där barnets gränser förskjuts genom en gradvis manipulering och normalisering. Samtidigt är det ett brott som sällan kommer till rättsväsendets kännedom. För att upptäcka och förebygga brott krävs att polisen arbetar mer uppsökande. Det framgår också av studien att hela straffskalan inte används, det är exempelvis ovanligt med fängelsestraff vid utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.
Brottsförebyggande rådet har i rapporten utifrån bland annat intervjuer och förundersökningsmaterial följt upp hur förbudet mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling tillämpas av rättsväsendet.
Utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, Brå, 2022
Internet har gett förövare tillgång till arenor där de kan söka kontakt för att begå sexuella övergrepp och utbyta övergreppsmaterial på en helt ny skala. Detta har radikalt ökat riskerna för sexualbrott mot barn.
Riksrevisionen har granskat om polis och åklagare bedriver ett effektivt arbete för att motverka och hantera internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn, så kallade isöb-brott. Granskningen visar att det finns effektivitetsbrister. För att komma till rätta med problemen framkommer det rekommendationer som att Polismyndigheten bör stärka sitt stöd och sin styrning av isöb-verksamheten. Åklagarmyndigheten bör öka åklagarkamrarnas förmåga att hantera omfattande ärenden i den digitala arenan.
Denna rapport fokuserar på huruvida Barnahus, eller Barnahusliknande tjänster, för närvarande gör eller kan spela en roll både för att förbättra identifieringen, stödet och hjälpen till barn som kan ha blivit utsatta för människohandel och för att stödja brottsutredningar av fall av barnhandel. Riktningarna och rekommendationerna för framtida åtgärder kommer från resultat från en kort studie och samråd med nyckelexperter i sex länder i regionen.
Jämställdhetsmyndigheten fick 2021 i uppdrag att stärka arbetet mot att barn och unga respektive vuxna utnyttjas i prostitution och människohandel. I uppdraget ingår att kartlägga förekomsten av, samt sprida kunskap om behov av, särskilda insatser för både vuxna och barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och som utnyttjas inom prostitution eller utsätts för människohandel. Denna rapport redovisar uppdraget.
Brister i kunskap, stöd och insatser, Jämställdhetsmyndigheten, 2022
Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. Barnkonventionen som lag stärker barns mänskliga rättigheter i praktiken. Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att analysera om det finns behov av att utveckla den praktiska tillämpningen av barnkonventionen inom sitt verksamhetsområde. Denna rapport är en analys av Jämställdhetsmyndighetens uppdrag att utveckla den praktiska tillämpningen av barnkonventionen i myndighetens arbete.
Att arbeta med barnkonventionen, Jämställdhetsmyndigheten, 2020
Jämställdhetsmyndigheten har under 2018 haft regeringens uppdrag att samordna arbetet mot människohandel med barn i Sverige. Denna rapport slutredovisar uppdraget.
Barn i människohandel, Jämställdhetsmyndigheten, 2019
En fördjupad studie fokuserat på särskilt utsatta grupper av barn, publicerad av Länsstyrelsen Stockholm, 2019. Fokus är att identifiera grupper av barn som löper särskild risk för människohandel och exploatering och att lyfta fram deras livsvillkor. Studien har visat att det finns barn i Sverige som lever i olika former av utsatthet och som utnyttjas. I vissa fall har dessa barn inte tillgång till många av de rättigheter som de har enligt svensk lag, FN:s barnkonvention och andra internationella överenskommelser. Studien visar också vilket stöd som finns i de fall barnskyddet är framgångsrikt; när yrkesverksamma runt ett barn sköter sina uppgifter korrekt och samarbetar med varandra kan barnet då få det stöd de har rätt till.
De kan alltid hitta mig - studie om människohandel och utsatta barngruppers livsvillkor, Länsstyrelsen Stockholm, 2019
Denna skrift ska ge professionella som möter barnen kunskap om barnens utsatthet och barnens fysiska och psykiska reaktioner när kontakt ska etableras. Målsättningen är att fler barn ska kunna skyddas, utredas och få hjälp i rehabilitering och därmed också att fler gärningsmän ska kunna åtalas och straffas.
Skriften är framtagen under 2015 av Linköpings Universitet på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm och författare är Åsa Landberg, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, Linda Jonsson doktorand och Carl Göran Svedin professor i barn- och ungdomspsykiatri.
Den långa resan - möten med barn som misstänks vara utsatta
för människohandel och sexuell exploatering, Linköpings universitet, 2015
Människohandel med barn är en nationell kartläggning som genomförts av Länsstyrelsen Stockholm för åren 2012–2015. Kartläggningen visar att det i Sverige finns barn som lever under oacceptabla förhållanden. Svenska myndigheter identifierar årligen barn som misstänkts varit utsatta för människohandel eller människohandelsliknande brott. Barnen kommer från länder inom och utanför EU och typen av exploateringsform varierar. Det kan röra sig om sexuell exploatering, tvångsarbete eller tiggeri och inte sällan befinner sig barnen i Sverige utan sina biologiska föräldrar.
Människohandel med barn - nationell kartläggning 2012-2015, Länsstyrelsen Stockholm
Kartläggningen har registrerat 166 barn i Sverige som misstänks ha varit utsatta för människohandel under åren 2009-2011. Barnen misstänks ha använts för såväl sexuella som andra ändamål - som stöldbrott, tiggeri och arbete.
Två tredjedelar av barnen har utländsk nationalitet och cirka hälften vistas tillfälligt i Sverige. Det är lika många pojkar som flickor som är utsatta. Barnens ålder varierar från tre år upp till 17 år.
I rapporten ger Länsstyrelsen förslag på åtgärder för att öka skyddet för dessa barn.
Barn utsatta för människohandel, Länsstyrelsen Stockholm, 2012
Publiceringsdatum: 8 mars 2023
Senast uppdaterad: 6 september 2024
Det finns flera lagar och ramverk på nationell, europeisk och nationell nivå som styr arbetet med att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel.
Jämfört med annan brottslighet leder relativt få åtal inom prostitution och människohandel till domar. Vi har samlat några domar som är vägledande inom området.