Lagar, konventioner och andra styrande dokument

Det finns flera lagar och ramverk på nationell, europeisk och nationell nivå som styr arbetet med att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel. Den svenska sexköpslagen är unik. Sverige var det första landet i världen som gjorde det olagligt att köpa sexuella tjänster.

Svenska lagboken.

Den svenska sexköpslagen

Sverige var det första landet i världen som gjorde det olagligt att köpa sexuella tjänster, men inte att sälja dem. Prostitution skulle ses som en del av mäns våld mot kvinnor och därför blev det också viktigt att ansvaret skulle ligga hos förövarna, inte hos de utsatta. 19 år senare infördes även en sexualbrottslagstiftning som slog fast att sex ska bygga på samtycke.  

Den 1 januari 1999 blev det förbjudet att köpa sexuella tjänster i Sverige. Förbudet innebär att det är olagligt att mot ersättning skaffa sig en tillfällig sexuell förbindelse. Sverige var då det första landet i världen att kriminalisera köp av sex. Det är däremot inte förbjudet att sälja sex. 2022 skärptes straffet för sexköp, från böter till fängelse i högst ett år.  

  • I brottsbalken (Brb 6: § 11) står det att:  

    "Den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till fängelse i högst ett år."
  • "Den som förmår ett barn mellan 15 och 18 år att mot ersättning delta i en sexuell handling döms för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling till fängelse i högst fyra år. Om barnet är under 15, anses brottet vara våldtäkt, oavsett omständigheter. " 

Vad innebär koppleri?  

Sedan 1999, då förbudet mot köp av sexuell tjänst trädde i kraft, är det enligt svensk rätt straffbart att köpa sex. Bestämmelsen innebär att det är förbjudet att mot ersättning skaffa sig en tillfällig sexuell förbindelse. Straffskalan är böter eller fängelse i högst ett år.

Att sälja sexuella tjänster är däremot inte straffbart. Den som främjar att en annan person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning, tillexempel genom att hålla bordell eller upplåta sin lägenhet för ett sådant ändamål, eller som tillgodogör sig delar av en prostituerads inkomster, gör sig skyldig till koppleri. Straffskalan för koppleri är fängelse i högst fyra år.  

Samtyckeslagstiftningen 

Från 1 juli 2018 började en ny sexualbrottslagstiftningen att gälla i Sverige. Grundprincipen i lagen är att sex ska vara frivilligt och om det inte är frivilligt så är det olagligt. Enligt lag blir det förbjudet att ha sex med en person som inte uttryckligen sagt ja eller aktivt visar att den vill delta. Ett barn under 15 år kan aldrig ge sitt samtycke till sex.  

Våldtäkt mot barn

Våldtäkt mot barn är att ha samlag med ett barn under 15 år eller att genomföra en handling som till kränkningens art eller omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag.

Är den unge mellan 15 och 18 år och barn till gärningsmannen, står under dess fostran eller har ett liknande förhållande till gärningsmannen ska det ses som våldtäkt mot barn. Straffet för våldtäkt är lägst två och högst sex år. Är brottet att anses som grovt är straffet lägst fyra och högst tio år.

Oaktsam våldtäkt  

Den som begår en gärning som avses i 1 § (våldtäkt) och är grovt oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte deltar frivilligt döms för oaktsam våldtäkt. Med grov oaktsamhet menas att gärningspersonen insåg risken att deltagandet inte är frivilligt, men genomför den sexuella handlingen trots detta. Däremot skulle gärningspersonen avstått om den vetat att deltagandet inte var frivilligt.

Vid bedömningen av om deltagandet är frivilligt eller inte ska lagen ta särskild hänsyn till om frivilligheten har framförts i ord eller handling eller på annat sätt. Vid grov våldtäkt döms gärningsmannen till fängelse i lägst fem och högst tio år.

Samlag kan aldrig bedömas som frivilligt i följande fall:

  • deltagande är en följd av våld eller hot
  • offret är i en särskilt utsatt situation på grund av medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla, sjukdom, kroppsskada, psykisk störning eller är påverkad av droger eller alkohol om den som utsatts är i en beroendeställning till gärningsmannen.

Oaktsam våldtäkt eller sexköp?

Att erbjuda ersättning för sexuella tjänster kan på många sätt ses som motsatsen till samtycke. Samtyckeslagstiftningen skulle kunna medföra att sexköpare döms för våldtäkt, eller oaktsam våldtäkt, i stället för sexköp. Ett fåtal domar har fallit sedan lagen implementerades, där sexköpet antingen har förändrats från det som var överenskommet, till en våldtäkt, eller där bevisföringen gjort tydligt att gärningsmannen varit medveten om säljarens utsatta situation.

I Brottsförebyggande rådets rapport Köp av sexuella tjänster, en uppföljning av lagens tillämpning konstaterar intervjuade polisanställda, åklagare och domare, att det är svårt att bevisa att den misstänkte köparen var medveten eller grovt oaktsam gällande säljarens utsatthet.

 

Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor

Som en del i den jämställdhetspolitiska skrivelsen Makt mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid presenterar regeringen en omfattar tioårig nationell strategi för arbetet mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Den innehåller åtgärder som stärker skydd och stöd till våldsutsatta kvinnor samt åtgärder som motarbetar destruktiv maskulinitet och hederstänkande.

Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor

 

Regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål

Handlingsplanen mot prostitution och människohandel innehåller åtgärder för att stärka det förebyggande arbetet, höja kvaliteten och effektiviteten i rättsväsendet, öka samverkan samt öka kunskapen i frågan. Handlingsplanen redogör för regeringens syn på frågan om prostitution och människohandel för sexuella ändamål ska bekämpas och huruvida individer ska omfattas av skydd och stödprocesser. En utgångspunkt för alla åtgärder är att de har ett tydligt fokus på den enskilde individens behov och att detta synsätt ska genomsyra de nationella myndigheternas arbete. Handlingsplanen innehåller även särskilda åtgärder riktad till barn och unga.

Regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål

 

Istanbulkonventionen

Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, även kallad Istanbulkonventionen, är den mest omfattande konventionen för mänskliga rättigheter inom sitt område. Konventionens syfte är att skydda kvinnor och flickor mot alla former av våld, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, och att förebygga, lagföra och avskaffa våld mot kvinnor och våld i hemmet.

Istanbulkonventionen är det första juridiskt bindande avtalet om våld mot kvinnor i Europa. Den beskriver att avskaffandet av våld mot kvinnor är nödvändigt för att kunna uppnå jämställdhet och avkräver stater på omfattande åtgärder. Sverige ratificerade konventionen 2014.

Istanbulkonventionen

 

Europarådets konvention om bekämpande av människohandel

Sveriges arbete styrs av Europarådets konvention om bekämpande av människohandel som ratificerades av Sverige år 2010. Konventionen lyfter bland annat arbetet med att förebygga människohandel, skydda brottsoffer och lagföra förövare med effektivare brottsutredningar.

Konventionen omfattar alla former av utnyttjande. Konventionen definierar människohandel som ett brott mot de mänskliga rättigheterna och en kränkning av människans integritet, vilket medför ansvar för de nationella myndigheterna i respektive länder att de ska vidta åtgärder för att förebygga och utreda människohandel samt skydda brottsoffer.

Europarådets konvention om bekämpande av människohandel

 

Europaparlamentets och rådets direktiv om förebyggande och bekämpande av människohandel och skydd av dess offer

Direktivet är en central del av EU:s övergripande strategi mot människohandel. Dess syfte är att skapa samsyn i arbetet mot människohandel för respektive medlemsländer genom att fastställa minimiregler som anger brottsrekvisit, påföljder och brottsoffers rättigheter.

En viktig aspekt av direktivet är att medlemsländerna åläggs att arbeta förebyggande och mot den efterfrågan som driver människohandel.

Europaparlamentets och rådets direktiv om förebyggande och bekämpande av människohandel och skydd av dess offer 

 

EU:s strategi mot människohandel 2021 - 2025 

Människohandel är ett globalt fenomen som sker i varje land och i varje region. Nästan hälften av dem som faller offer för människohandel inom EU är EU-medborgare, och ett betydande antal utsätts inom den egna medlemsstaten. Strategin är i huvudsak uppbyggd kring fem prioriteringsområden;

1) förebyggande åtgärder, skydd av offer samt åtal och fällande domar mot
människohandlare,

2) att minska efterfrågan som ligger till grund för människohandel,

3) att upplösa den kriminella modellen för att stoppa
utnyttjandet av offer,

4) att skydda och stödja offren, framför allt kvinnor och
barn, samt

5) den internationella dimensionen

EU:s strategi mot människohandel - Regeringen.se

 

Palermoprotokollet

Sverige har godkänt FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (United Nations Convention Against Transnational Organized Crime, UNTOC). Sverige har även undertecknat ett tilläggsprotokoll till konventionen om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, det så kallade Palermoprotokollet.

Protokollet antogs i Palermo den 15 november år 2000. Syftet med protokollet är att förebygga och bekämpa handel med människor, särskilt vad avser kvinnor och barn, att skydda och bistå offren för sådan handel med full respekt för deras mänskliga rättigheter samt att främja samarbetet mellan staterna för att uppnå dessa syften. Genom Palermoprotokollet träffades för första gången en överenskommelse på global nivå om en rättsligt bindande definition av människohandel. Sverige ratificerade protokollet den 17 juni 2004.

Palermoprotokollet eller Protocol to Prevent, Suppress and Punish Trafficking in Persons Especially Women and Children, supplementing the United Nations Convention against Transnational Organized Crime

 

Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade barnkonventionen, blev under 2020 lag i Sverige. Barnkonventionen klargör vilka rättigheter alla barn i världen har. Barnets bästa ska beaktas i alla åtgärder, processer och beslut som rör barn.

Konventionen fastslår varje barns rättigheter och statens skyldigheter i 54 artiklar. Sverige är i likhet med andra stater som förbundit sig till konventionen skyldiga att vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda barn mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande (Artikel 19).

Barn ska även skyddas från sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi (Artikel 34).

Enligt barnkonventionen åligger det även staterna att skydda barn från att utsättas för ekonomiskt utnyttjande och arbete som är skadligt eller som hindrar barnets skolgång (Artikel 32).

Varje stat ska även förhindra bortförande och försäljning av, eller handel med, barn (Artikel 35).

Konventionen gäller alla barn som befinner sig i Sverige, det här oavsett om ett barn är medborgare, har tillfälliga uppehållstillstånd eller saknar tillstånd att vistas i landet.

Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter

 

Fakultativt protokoll till konventionen
om barnets rättigheter om försäljning
av barn, barnprostitution och
barnpornografi

Den 15 mars 2018 beslutade regeringen om en proposition för att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag. För att barnkonventionen ska få större genomslag föreslog regeringen också en vägledning, ett kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete.

Konventionen om barnets rättigheter (svenska) - Regeringen.se

 

Lanzarotekonventionen 

Den 1 juli 2013 ratificerade Sverige Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp (Lanzarotekonventionen). Syftet med konventionen är bland annat att främja nationellt och internationellt samarbete samt att öka skyddet för brottsoffren. 

915952 SÖ 2013-16.fm (regeringen.se)

 

Kvinnokonventionen

Målet med FN:s kvinnokonvention (Convention on Elimination of All Forms of Discimination against Women, CEDAW) är att eliminera alla former av diskriminering av kvinnor. Enligt konventionen ska alla stater som antagit konventionen garantera att kvinnor och män har samma rättigheter. De stater som antagit konventionen ska garantera lika rättigheter mellan könen.

Kvinnokonventionen trädde i kraft 1981 och innehåller 30 artiklar med syfte att bland annat sätta krav på regeringar att inrikta sitt arbete på att eliminera diskriminering av kvinnor i offentliga sfären som i det privata.

Kvinnokonventionen/CEDAW

 

Pekingplattformen

Pekingplattformen, eller Beijing Platform and Declaration of Action 1995 på engelska, är en global handlingsplan för hur målen i kvinnokonventionen ska uppnås. Syftet med plattformen är att driva jämställdhetsarbetet framåt och uppnå långsiktiga mål och åtgärder för att förbättra kvinnors villkor världen över.

Tilläggsdokumentet tillkom under den fjärde kvinnokonferensen i Beijing år 1995. Protokollet lyfter tolv kritiska områden som rör bland annat kvinnors rätt till utbildning, hälso- och sjukvård för kvinnor, våld mot kvinnor flickors situation och kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna.

Pekingplattformen

 

Agenda 2030

Agenda 2030 antogs 2015 av FN:s länder som en ambition att uppnå ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle, det vill säga att dagens behov ska kunna tillfredsställas utan att äventyra behoven hos framtida generationer. Agenda 2030 utgår från 17 globala mål för en hållbar utveckling om bland annat förverkliga de mänskliga rättigheterna, uppnå jämställdhet och egenmakt för kvinna och flickor.

Agenda 2030 för hållbar utveckling

 

Publiceringsdatum: 6 mars 2023

Senast uppdaterad: 10 maj 2023